Mer varierad skogsskötsel kan möta virkesbehov och gynna naturvårdsarter
En ny internationell studie visar att det går att ta hänsyn till både behov av virke och miljömål i skogsbruket.
Tretåig hackspett.
Det internationella forskningsprojektet, koordinerat av forskare från SLU, har studerat hur tre olika sätt att sköta ett 1 000 kvadratkilometer stort skogslandskap med intensivt skogsbruk påverkar ekonomin och naturvårdsarter (sex vedsvampar, fyra fåglar och en lav).
I alla tre scenarion skedde ett intensivt kalhyggesskogsbruk med fokus på att möta virkesefterfrågan kombinerat med andra skogsbruk med större miljöhänsyn. I alla scenarion var målet att optimera både ekonomi och de fyra miljöindikatorerna död ved, gammal skog, stora träd och äldre lövrik skog. Skillnaderna på de tre olika metoderna kan ses i grafen här under. Lägg märke till att alla tre har en stor andel kalhyggesbruk (“trakthyggesbruk”) och en lika stor andel reservat. Det som framför allt skiljer dem åt är att det mer hänsynsfulla skogsbruket med fokus på grön infrastruktur har mer varierad skogsskötsel med större fokus även på lövskog och hyggesfritt skogsbruk, samt större frivilliga avsättningar där det inte avverkas alls.
Skogsskötseln i de olika scenariona
Andel av landskapet som brukas med olika skogsskötsel i de tre olika framtidsscenarierna. Bild: Tord Snäll, SLU
Med grön infrastruktur (GI) menas tillräckligt stora lämpliga livsmiljöer för djur och växter som dessutom hänger ihop i nätverk som gör det möjligt för arterna att sprida sig i landskapet. I GI-scenariot utvecklades det under de närmaste 100 åren ungefär fyra gånger så mycket gammal skog, dubbelt så många stora träd och 5 kubikmeter mer död ved per hektar jämfört med den ekonomiska skötseln.
Studien visade att även med fokus på ekonomi går det att öka naturvårdsarterna om det samtidigt visas hänsyn till grön infrastruktur. Naturvårdsarterna, däribland tretåig hackspett, lappmes, lunglav, rosenticka, ullticka och rynkskinn, ökade med 47 procent i ekonomiscenariot, med hela 135 procent med GI-fokus och 65 procent i referens-scenariot.
– Om den gröna infrastrukturen inte återuppbyggs, kommer dessa arters framtidsutveckling bero på hur stor areal som avsätts som reservat, skriver SLU i sin sammanfattning av studien.
Ekonomiskt var det viss skillnad mellan de olika modellerna. Jämfört med referensscenariot gav fokus på ekonomi 2 procent högre vinst medan den minskade med 14 procent med GI-fokus.
– Vår studie visar att det går att bygga upp en grön infrastruktur i produktionsskog med en skogsbruksplanering som fokuserar på miljömålsindikatorer. Alla undersökta naturvårdsarter ökade i ett framtidsscenario som fokuserade på att öka indikatorer som bland annat död ved och äldre lövrik skog, säger Tord Snäll vid SLU, som koordinerat det internationella forskningsprojektet.
Läs även
- Så kan Sverige ställa om till ett naturnära skogsbruk
- Ny rapport: Ett naturvänligt skogsbruk är möjligt och lönsamt
- Ny studie: Hyggesfritt mer lönsamt än kalhyggen
- Ny studie: Kalhyggen värst för miljön, hyggesfritt gynnar samhället
- Nu har det blivit lättare att stötta naturvänligt skogsbruk
Källor: SLU och Journal of Applied Ecology
