Matfisk i Afrika blir fiskfoder i norska laxodlingar

Laxodlingar är numera en enorm industri. Enbart branschens största företag, MOWI, har en omsättning på över 50 miljarder kronor. Men enligt en ny rapport från sex organisationer, däribland Greenpeace Africa och den brittisk/nederländska miljöorganisationen Feedback, finns det en stor baksida med framgångarna. Förutom att över 90 procent av all svenskfångad fisk i Östersjön används som foder i exempelvis laxodlingar kommer även stora mängder av fodret från fiskar i andra delar av världen.

– Denna fisk skulle annars ge värdefulla försörjningsmöjligheter och näring i några av mest livsmedelsosäkra länderna i världen, skriver organisationerna i rapporten.

“Matkolonialism som förvärrar hunger”

Genom att analysera företag och använda sig av nya studier har Feedback uppskattat att två miljoner ton fisk tas upp årligen enbart för att bli foder.

– Detta har skapat en ny typ av matkolonialism som förvärrar hunger och arbetslöshet i regioner som Västafrika, och det förstärker maktobalansen mellan rika och fattiga länder, säger Natasha Hurley, kampanjchef på Feedback.

År 2020 krävdes nästan 2 miljoner ton vild fisk för att för att producera den fiskolja som levereras till den norska laxodlingarna. 75 procent av dessa fiskar äts annars i stor utsträckning i länderna där de fiskades, såsom som ansjovis, sardin, skarpsill och sill. Även fiskar som är viktiga för marina ekosystem, såsom tobis ingår i fodret. Enligt uträkningarna i rapporten är den årliga produktionen av odlad lax 27 procent lägre än den volym vild fisk som krävs för att producera fodret.

Den mängd fisk som hämtas från västra Afrikas kust till den norska laxodlingsindustrin år 2020 hade räckt för att förse mellan 2,5 miljoner och 4 miljoner människor i regionen med en årsförbrukning av fisk.

Krav på ökad transparens

Feedback vill nu se åtgärder från fiskodlingsindustrin och den norska regeringen. De vill bland annat se krav på transparens för att se var fiskfodret kommer från och ett stopp för fiskfoder från områden som bidrar till problem för lokalbefolkningen att kunna försörja sig och få i sig tillräckligt med mat.

Henrik Wiedswang Horjen, kommunikationsdirektör på Seafood Norway, säger till Dagens Næringsliv att de anser att fisk först och främst ska användas som mat för människor.
– Konsumenternas preferenser innebär dock att vissa fiskarter anses vara mindre lämpliga för mänsklig konsumtion. Trenden visar att allt mindre fiskmjöl och fiskolja används, och att råvarorna är socialt hållbara, säger han.

Källor: Feedback och Dagens Næringsliv