“Massivt försvinnande” av humlor i Europa

– Vad vi ser mer och mer är ett massivt försvinnande av många humlearter, med samhällen som är mycket mindre varierade än de var för hundra år sedan, förklarar Guillaume Ghisbain, forskare och föreläsare vid universitetet i Mons, Belgien.

Tillsammans med andra belgiska forskare från universiteten i Bryssel, Mons och Louvain har Guillaume Ghisbain visat i en ny studie att det i större delen av Europa skett en nedgång för humlepopulationerna under 2000-talet. Minskningen beror till stora delar på att humlorna i Europa fått en markant försämring av sina lämpliga livsmiljöer de senaste årtiondena. Framför allt överallt söder om den 55:e breddgraden, vilket motsvarar Köpenhamn.

De har även tittat på olika framtidsscenarion beroende på nivåer av växthusgasutsläpp och exploatering. Då framgår i studien att även ungefär 38-76 % av de europeiska humlearter som för närvarande klassificeras som “livskraftiga” troligen kommer få se minst 30 procent av sina lämpliga livsmiljöer försvinna till år 2061-2080 jämfört med 2000-2014. Det innebär att deras klassning i olika rödlistor troligen är alltför försiktig. För flera arter ser forskarna troliga “akuta minskningar”.

Skandinavien kan vara räddningen

Alla olika scenarier som forskarna gjort för framtiden visar också att delar av Skandinavien kommer att bli potentiella refugier för europeiska humlor. Här är svalare och inte lika exploaterat som längre söderut i Europa, men det beror på i vilken mån Skandinavien påverkas av “antropogena stressfaktorer” i framtiden. Exempel på sådana faktorer är utveckling av infrastruktur (exempelvis turism och transport), användning av bekämpningsmedel, föroreningar (exempelvis kväve och tungmetaller), spridning av främmande växter och sjukdomar som drabbar humlor.

Lina Herbertsson, som forskar på bin vid Lunds universitet, kommenterar studien för SVT:
– Sverige är inte nödvändigtvis ett jättebra humleland i dag, men kommer drabbas mindre av klimatuppvärmningarna eftersom det finns sydliga arter som kan fylla på vår artmångfald här allt eftersom tiden går och de nordliga arterna dör ut.

För att begränsa förlusterna för humlorna, som hjälper en stor del av människans grödor med pollinering, krävs enligt författarna flera åtgärder. Det behövs specifika bevarandeåtgärder för humlor, tillsammans med en kraftfull global politik som mildrar människans fotavtryck med hårdare regler för utsläpp av växthusgaser och landskapsförvaltning på både nationell och kontinental nivå. Tidigare studier har visat att klimat­förändringarna gör humlor i osynk med vårblommor och kan slå ut alpina humlor. Dessutom drabbas humlor i det tysta av vanliga bekämpningsmedel och kan smittas av sjukdomar från honungsbin.

Läs även

• Humlor har kraftigt förändrat sitt födosök på 50 år
• Klimat­förändringarna gör humlor i osynk med vårblommor
• Alpina humlor kan slås ut av klimatförändringar
• Glyfosat drabbar humlor i det tysta
• Honungsbin sprider sjukdomar till humlor

Källor: University of Mons och Nature