Markägare som anlagt våtmarker är positiva
Få markägare är negativa till att skapa våtmarker på sina ägor.
Våtmark.
Naturvårdsverket har frågat ut fler än 1 000 markägare med jordbruks- och skogsmark om deras inställning till våtmarker. Det framgår tydligt av resultaten att de flesta markägare är positiva och att de vill bidra till att både öka den biologiska mångfalden och minska klimatutsläppen.
Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatenhet, berättar att markägare är centrala för arbetet att skapa mer våtmarker, vilket Sverige behöver göra för att klara flera klimat- och miljöutmaningar.
– Studien visar att många markägare ser att en våtmark kan utveckla den egna marken på flera sätt och samtidigt bidra till samhällsnytta.
Underlättar arbetet med att skapa våtmarker
Svaren som Naturvårdsverket fått in ger också myndigheten kunskap om vilken kunskap som markägare efterfrågar och kan underlätta arbetet med att skapa fler våtmarker i landet.
– Undersökningen visar att produktionsbortfall är en av två huvudorsaker till att avstå våtmarksprojekt. Därför är det viktigt att tillsammans med markägaren identifiera mark som inte är fullt produktiv. Det gäller även för markägare som är positivt inställda till att skapa våtmark på jordbruks- och skogsmark, säger Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
Några resultat som framkom i undersökningen
- Markägare som redan har våtmark är mer positiva till mer våtmark.
- 7 av 10 har en positiv eller neutral inställning till att skapa våtmark eller återväta mark på åker- eller skogsmark.
- De främsta drivkrafterna hos markägare är ökad biologisk mångfald och minskade klimatutsläpp.
- De främsta skälen att avstå är olämplig mark, att projekt inte är praktiskt möjliga samt produktionsbortfall.
Fakta: Våtmarker
I Sverige har omkring 80 procent av våtmarkerna påverkats de senaste 200 åren. I delar av Mälardalen och Skåne har nästan 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit, enligt Naturvårdsverket.
Våtmarker beskrivs ofta som viktiga insatser både för klimatet och den biologiska mångfalden. De minskar kraftigt utsläppen av växthusgaser, gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, motverkar torka och hjälper även vid översvämningar.
Tack vare ökade satsningar har det återskapats allt fler våtmarker i Sverige. 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.
Samtidigt exploateras befintliga våtmarker. 2022 påverkades 1 100 hektar torvmarker av exploateringar.
Källa: Naturvårdsverket
