Människor vill slippa se spår av skogsbruk under friluftsliv
En ny studie på hur svenskar vistas i naturen avslöjar att människor söker sig till varierad natur med gamla träd och områden som inte har spår av avverkning. Folk blir också allt mer positiva till att se död ved i naturen.
Gamla träd, närhet till vatten och inga spår av skogsbruk – så ser svenskens idealnatur ut.
Åtskilliga studier har visat vilken lång rad fördelar det finns med att vistas i naturen. Trots det krymper vår tillgång till natur. Den avverkas och exploateras och vi får allt längre till grönområden. Det har inte minst en lång rad negativa effekter för våra barn.
Trots att det finns en stor mängd vetenskapliga studier som visar på vikten av barns tillgång till gröna utemiljöer krymper barnens tillgång till, och vistelse i, gröna utemiljöer. Detta gäller främst för barn i städerna, vilka blir fler och fler i och med den urbanisering som pågår.
Att det finns grönområden i städer är också av stor vikt eftersom 60 procent av vårt friluftsliv äger rum i städer eller tätorter. Det visar Carl Lehto i sitt doktorandprojekt på SLU. Han har också tittat närmare på vilken natur svenskar söker sig till för allt från kortare promenader till svampplockning. Han kom fram till att tre faktorer är särskilt viktiga.
De tre viktigaste faktorerna för vårt friluftsliv
- Gamla stora träd
- Närhet till vakten
- Inga spår efter skogsbruk
Den sista punkten är inte så förvånande med tanke på att tidigare studier har visat att skog som är bäst för vår återhämtning är minst 70 år gammal och över 16 meter hög. Ytterligare en studie visade att vi trivs bäst bland gamla träd, relativt glesa skogar och varierad natur. Det vill säga en natur som troligen har hög biologisk mångfald och som inte är påverkad av dagens industrialiserade skogsbruk där träd planteras tätt och avverkas efter 60-80 år. 2019 kom en rapport som visade att 60 procent av Sveriges skogar är yngre än 60 år och 30 procent av arealen ”gammal skog” har kalavverkats bara sedan slutet av 80-talet. Sedan dess har avverkningen av skogar i Sverige ökat ytterligare och slagit nya rekord. Det blir med andra ord mindre och mindre “återhämtningsskog” i Sverige och färre och färre platser som vi uppskattar för friluftsliv.
Folk är allt mer positiva till död ved
En sak som överraskade Carl Lehto var att stigar, vindskydd, grillplatser och annan infrastruktur för rekreation formade väldigt tydligt var människor begav sig. Han kunde också se att attityden till död ved håller på att förändras.
– Färre reagerar negativt på det – kanske på grund av att kunskapen har ökat. Det går ju också att påverka kunskapen. Många kommuner sätter upp informationsskyltar med budskap om att ”död ved lever”, vilket jag tror har en påtaglig effekt, säger Carl Lehto.
Han hoppas nu att hans forskning kan användas i planering av städer och naturreservat “så att man ser till att människor har natur av bra kvalitet att vistas i”.
Läs mer om naturens påverkan på folkhälsan
- Trots forskning om positiva effekter – barns tillgång till natur krymper
- Naturbaserade lösningar fungerar och ger positiva sidoeffekter
- Vi trivs bäst bland gamla träd
- Fågelupplevelser kan förbättra vårt mående i flera timmar
- Att ägna sig åt växter förbättrar välmåendet
- Grönare städer kan rädda tiotusentals liv
- Att bo nära grönområden minskar risken för stroke
- Biologisk mångfald i närmiljön viktigt för välmående
