Under åren 2013 till 2015 utsåg Världsnaturfonden WWF, svenska folket, länsstyrelser och naturvårdsexperter 63 stycken “svenska pärlor” – områden med höga naturområden i behov av skydd. Nu fem år senare har nästan 90 procent av pärlorna fått någon form av skydd. Men mer insatser behövs.
56 av de 63 utpekade områdena har blivit helt eller delvis blivit skyddade genom att bli naturreservat eller Natura 2000-områden sedan de utsågs till “svenska pärlor”. Det gäller till exempel Lurö i Värmland, Råstasjön i Stockholm, Mjältön i Västernorrland och Djurrödsbäckens dalgång i Skåne.
Fortfarande saknar dock sju av dessa viktiga naturområden helt skydd och för flera av de andra områdena krävs förstärkt skydd för att undvika ohållbart nyttjande och framtida exploatering.
Svenska pärlor som fortfarande helt saknar skydd:
• Flatruet – Jämtland
• Skiröområdet – Jönköping
• Tolg – Kronoberg
• Odlingslandskapet vid krokshult/krokstorp – Kronoberg
• Lerbäcksmon – Örebro
• Kultsjön – Västerbotten
• Rönnbäcksnäset – Västerbotten
– Många av pärlorna har en stor mångfald av arter och är viktiga för arternas framtida överlevnad – idag är var femte art i Sverige rödlistad enligt SLU Artdatabanken, säger Ola Jennersten, expert på biologisk mångfald hos WWF.
Enligt Naturvårdsverket är 14,5 procent av Sveriges natur skyddad antingen som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, biotopskyddsområde eller Natura 2000. WWF vill se en rad krafttag för att öka skyddet av vår natur. Bland annat att regeringen åtar sig att skydda 30 procent av svensk natur till 2030, kraftigt öka anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur, göra kraftfulla insatser för att återskapa viktiga naturmiljöer och driva på för att EU inför ambitiösa miljöplaner.
– Det är viktigt att regeringen står upp för svensk natur. Sverige bör ta på sig ledartröjan, både genom att säkra den biologiska mångfalden på hemmaplan och vara pådrivande inom EU och globalt, säger Håkan Wirtén.
Läs en genomgång av alla svenska pärlor och deras skydd hos WWF.