Många hotade havsfåglar födosöker i områden med plastöar

I en ny studie från University of Cambridge har 7 137 fågelindivider från 77 arter följts med satellitsändare. Det var allt från stormfåglar till flera rödlistade och hotade arter, bland annat den akut hotade newelliran. Datan som samlades in visade tydligt hur fåglarna rör sig över världshaven och var de föredrar att leta efter föda.

Rörelesemönstret jämfördes sedan med kartor över var plasten i haven samlas. Det visar sig att en fjärdedel av all plast fanns på internationellt vatten, ofta i samband med subtropisk virvel – roterande havsströmmar. Här flyter enorma öar av små och stora plastbitar runt. I Stilla havet konstaterades att ett plastområde var fem gånger större än Sverige 2017. Sedan dess har mängden plast i haven ökat kraftigt och dessutom har tidigare uträkningar underskattat mängden.

– Havsströmmar gör att stora virvlande samlingar av plastskräp ackumuleras långt från land, långt utom synhåll och utanför något lands jurisdiktion. Vi fann att många arter av stormfåglar tillbringar avsevärda mängder tid med att äta runt dessa havsströmmar, vilket innebär att de löper stor risk att få i sig plastskräp, säger Lizzie Pearmain, doktorand vid University of Cambridge’s Department of Zoology och British Antarctic Survey, som är medförfattare av studien.

Fastnar i magen på havslevande djur

Plasten misstas för mat av alla djur i haven och allt från sköldpaddor och fiskar till valar och valhajar har visat sig drabbas. Även havsfåglar får stora problem med plasten. Det är inte sällsynt att de råkar ge plast tillsammans med maten till sina ungar. Plasten fastnar ibland i fåglarna och gör det svårt för dem att få i sig tillräckligt med mat. En del svälter ihjäl, andra får mycket svårare att överleva eller inre sår av att plasten skaver mot deras inre organ. Det har till exempel hittats en ung albatross med en hel plastflaska i magen. Dessutom innehåller plasten ofta kemikalier som är farliga för fåglarna.

Forskarna upptäckte att även fåglar som knappt rör sig i områdena med mest plast får i sig skräp. Det är med andra ord ett brett problem för havslevande fåglar. Det är inte heller enbart avlägsna hav på andra sidan världen som är riskområden. Medelhavet och Svarta havet står tillsammans för över hälften av plastexponeringen för petreller, trots att här bara finns fyra arter petreller.

– Även om effekterna av plastexponering på populationsnivå ännu inte är kända för de flesta arter, befinner sig många stormfåglar och andra marina arter redan i en prekär situation. Fortsatt exponering för potentiellt farliga plaster ökar trycket. Den här studien är ett stort steg framåt för att förstå situationen, och våra resultat kommer att användas i bevarandearbetet för att försöka ta itu med hoten mot fåglar till havs, säger professor Andrea Manica vid University of Cambridge’s Department of Zoology, en av medförfattarna till studien.

Redan idag påverkas 90 procent av alla havslevande arter som undersökts negativt av plast. Sedan 2010 har det investerats 180 miljarder dollar i nya plastfabriker och produktionen förväntas fördubblas inom de närmaste 18 åren. Eftersom plast inte bryts ned utan bara blir till mindre och mindre bitar leder den nuvarande utvecklingen i sin tur troligen till en tredubbling av plastnedskräpningen under samma period. Till år 2050 kan det ske en fyrdubbling av mängden skräp i haven och mikroplasten i haven kan 50-dubblas till år 2100, enligt en rapport från 2022 som sammanställt 2 500 forskningsstudier.

Läs även

• Plast­situationen i haven är värre än man trott
• FN-länder enade om “ambitiöst” plastavtal
• Plast i haven: Allvarligt läge idag – betydligt värre i nära framtid
• Plastskräp i haven beräknas tredubblas om 20 år
• Nya lagar mot nedskräpning i många länder 2021
• Kraftigt ökad illegal hantering av plast – dumpas i fattiga länder
• Ny rapport: Dumpad fiskeutrustning långvarigt hot mot haven
• Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan

Källor: Nature och University of Cambridge