M och KD vill inte skydda Sveriges återstående naturskogar
Stor oenighet i Miljömålsberedningen om Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald.
Naturskog.
I augusti 2022 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Där ingår att se över kolinlagring och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (exempelvis skogs- och jordbruk). Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024, men nu visar det sig att det är svårt för de inblandade att komma överens.
Dagens Nyheter avslöjar att representanterna i Miljömålsberedningen är oense om många saker, men att oenigheten är som störst kring skyddsvärd skog. Eftersom EU-lagstiftningen kräver att Sverige öka kolinlagringen i skogsmark med 4 miljoner ton per år till 2030 behöver mer skog stå orörd. Inte minst eftersom utvecklingen i dagsläget går åt fel håll, med allt mindre kollagring i skogen på grund av den höga avverkningstakten.
Miljömålsberedningen ska utreda hur detta ska gå till och beredningens sekretariatet föreslår att det ska vara förbjudet att avverka urskogar och naturskogar. Ett sådant förbud skulle innebära att ungefär 6,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige skyddas. Något som skulle kunna vara lämpligt med tanke på dessa skogars höga naturvärden och stora kollagring.
M och KD vill ha avgift för överklagande av avverkningar
Men Moderaterna och Kristdemokraterna vill inte se något generellt skydd av dessa skogar med höga naturvärden. De vill istället bland annat se en avgift för överklagande av avverkningar, vilket skulle slå mot de naturföreningar som upptäcker att skogsbolag avverkningsanmält skogar med höga naturvärden.
Nu begär Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L) mer tid, skriver Altinget. Han vill att beredningen ska få förlängd deadline från den 2 december 2024 till den 15 februari 2025.
Läs mer om Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen inrättades 2010 för att nå bred och långsiktig politisk samsyn kring hur miljökvalitetsmålen ska nås. De tar bland annat fram förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. De har bland annat jobbat med en klimatstrategi, en sammanhållen och hållbar havs- och sötvattenspolitik och Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald.
