Lupiner bland de värsta hoten mot vägkanters biologiska mångfald
En ny studie har gått igenom blomsterlupinens påverkan på vägkanter i Sverige. Slutsatsen är att den invasiva främmande arten är "ett allvarligt hot mot kärlväxtsamhällen" och att det är särskilt oroväckande i områden med många känsliga och hotade arter.
Blomsterlupin.
Natursidan har skrivit mycket om vägkanter och hur de kan vara artrika miljöer som fungerar som viktiga livsmiljöer för en mängd organismer och dessutom fungerar som spridningskorridorer för hotade arter. Särskilt viktiga är landets 20 000 kilometer vägkanter eftersom gräsmarker som ängar och betesmarker minskat i utbredning med över 90 procent på 100 år i Sverige.
I en genomgång av 4 750 vägkanter som Trafikverket gjort framkom att 60 procent av dem hotas av invasiva arter, där blomsterupinen (Lupinus polyphyllus) är en av de största utmaningarna. Det är även ett av resultaten i en ny svensk studie, som jämförde 24 vägkanter med höga naturvärden i Mellansverige.
Dubbel negativ påverkan på känsliga, låga växter
Resultaten visar att blomsterlupinen minskar både andra växters artmångfald och antal individer. Genom att öka kvävehalten i marken gynnas förvisso växter som klarar av hård konkurrens, men det slår å andra sidan hårt mot känsliga och konkurrenssvaga gräsmarksarter. I vägkanter där blomsterlupinen tagit över missgynnades dessutom lågväxande arter och artsammansättningen blev allt mer artfattig med en högre andel höga växter. Blomsterlupin konkurrerar med andra ord ut känsliga, småväxta arter både direkt och indirekt genom att gynna andra arter som i sin tur ökar konkurrensen.
– Vi kan dra slutsatsen att invasion av blomsterlupin sannolikt kommer att leda till minskningar av både artrikedom och mångfald i många växtsamhällen i öppna och halvöppna miljöer. Effekterna kommer att vara allvarligast i samhällen med höga andelar av konkurrenssvaga och kvävekänsliga arter, såsom torra, glest bevuxna livsmiljöer, näringsfattiga ruderatmarker och lågproduktiva halvnaturliga gräsmarker. I synnerhet de två förstnämnda naturtyperna utgör majoriteten av vägkanter med höga naturvärden i Sverige, skriver forskarna.
De påpekar också att låg, gles vegetation på väldränerade jordar är en viktig livsmiljö för bin och steklar, jordlöpare och gräshoppor. Blomsterlupinen drabbar med andra ord inte enbart lågväxta och känsliga växter – de drabbar även alla de djur som är beroende av samma miljöer.
Fakta: Invasiva arter
• 37 000 främmande arter har etablerat sig över hela världen.
• 200 nya främmande arter registreras varje år.
• 3 500 av dessa främmande arter bedöms som invasiva. 1 061 växter (6 % av alla främmande växtarter), 1 852 ryggradslösa djur (22 %), 461 ryggradsdjur (14 %) och 141 mikrober (11 %).
• 36 % förväntas främmande arter öka med från 2005 till 2050 om utvecklingen fortsätter som nu.
• 60 % av alla registrerade globala utdöenden har invasiva främmande arter bidragit till. I 16 % av fallen har de varit den enda orsaken. På öar har de stått för 90 %.
• 423 miljarder USD kostade invasiva arter år 2019 och kostnaden har ökat med 400 % varje decennium sedan 1970.
• Över 60 % av kontrollprogrammen för invasiva främmande växter och ryggradslösa djur har varit framgångsrika.
Källa: IPBES
Källa: Nordic Journal of Botany
