LRF vill att mjölkkor fråntas rätten till utevistelse

På LRF:s riksförbundsstämma beslutades att förbundet ska verka för en mer flexibel beteslagstiftning för mjölkkor. Kornas rätt till utevistelse är återigen i farozonen. Sedan tidigare är det tillåtet i Sverige att hålla grisar, höns och tjurar utan att någonsin släppa ut dem.

Beslutet kommer efter ett förslag från LRF Västra Götaland som vill att LRF ska “verka för att lagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse”. På riksstämman gavs “bifall till motionens intentioner“.

Beslutet har väckt stark kritik. Altinget har rapporterat om att ekobönder kallar beslutet “skamligt”, men LRF:s ordförande Palle Borgström försvarar beslutet i samma artikel:
– Det finns en del fördelar att ha korna på bete, men också nackdelar. Alla vill ha en god djurvälfärd. Det här ska inte ske till priset av en försämrad djurvälfärd. Kornas välfärd handlar inte bara om bete, de ska ha det bra 365 dagar om året, säger han.

Jenny Jewert, jordbruksansvarig på Världsnaturfonden WWF, tycker beslutet är helt fel väg att gå.
– Sverige har som enda land i världen lagkrav på att alla nötkreatur över sex månaders ålder ska ut på bete sommartid. Lagen har starkt stöd hos svenska konsumenter och det är bra för kornas hälsa. Istället för att försvaga mjölkkornas rätt till bete, måste blåslampan riktas mot marknadens aktörer. Det är deras jobb att marknadsföra det svenska betet och se till att det resulterar i en merbetalning till svenska mjölkbönder. Och det är upp till oss konsumenter att välja ost och andra mejerivaror från djur som fått beta.

Grisar, höns och tjurar som aldrig kommer ut
I dagsläget är det tillåtet att ha grisar, höns och tjurar i Sverige utan att släppa ut dem över huvud taget. Åtminstone i oekologisk produktion. Konventionellt griskött, ägg eller nötkött från Sverige kan alltså komma från djur som aldrig varit utomhus, men det finns också konventionella producenter som utvecklat egna varumärken som garanterar utevistelse och bete.

Detta trots att det i djurskyddslagen står att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att “de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)”. Att vistas utomhus verkar med andra ord inte räknas som något djuren är starkt motiverade till.

Är det vanligt att djur på oekologiska gårdar inte släpps ut?
– Ja, det är tyvärr det vanliga att konventionellt hållna slaktsvin föds upp inomhus, och att äggen vi äter kommer från höns som inte fått gå ut. Men höns, grisar och tjurar som hålls ekologiskt ska erbjudas utevistelse, vilket är ett starkt argument för att välja ekologiskt när vi konsumerar animalier.

Skulle ett slopat beteskrav innebära att det inte är så stor skillnad mellan hur boskap har det i Sverige jämfört med andra länder?
– Det finns fortfarande skillnader, berättar Jenny Jewert. Till exempel är inte gödkalvsuppfödning tillåtet i Sverige, och vi har hårdare krav vad gäller transporter än inom EU. I Sverige är det också förbjudet att slakta nötkreatur utan bedövning, och det gäller inte överallt. Men ett slopat beteskrav skulle verkligen försvaga argumentet för att välja svenskt. WWF vill tvärtom utvidga betesrätten till att omfatta även handjuren. Genom att släppa ut handjur (som stutar) skulle större arealer av naturbetesmarker kunna skötas. En win-win för nötkreaturen och våra artrika hagar.

Även Arla och Svensk mjölk deltog
Men det är inte något som LRF jobbar mot. Intresse- och företagarorganisationen som “arbetar för att skapa positiv opinion för Sveriges bönders verksamhet och produkter” har omkring 140 000 medlemmar enligt sin webbplats. På riksförbundsstämman som beslutade om den nya inriktningen närvarade representanter för LRF från hela landet, men även Svensk Mjölk, Sveriges Nötköttsproducenter, Arla och föreningen Växa Sverige.

Innebär beslutet på stämman att det här är en utbredd önskan hos Sveriges konventionella mjölkbönder? Eller driver LRF, Arla och Svensk Mjölk en fråga som många mjölkbönder inte håller med om?
– LRF är en stor organisation och samlar många olika företag. Det finns säkert väldigt olika tankar om detta inom organisationen. Mjölksektorn är hårt konkurrensutsatt och går mot större och större produktionsanläggningar med många djur, vilket försvårar de praktiska möjligheterna att leva upp till beteskravet. Politiken och marknaden måste tillsammans motverka den kraftiga strukturomvandlingen mot allt större mjölkgårdar. Vi behöver betande djur och bönder i hela landskapet i Sverige. Jag tror många mjölkbönder gärna vill släppa ut sina kor på bete. De vet, precis som alla som varit på ett kosläpp, att djuren gillar att komma ut.