Isbjörn på Svalbard. Foto: Cecilia Rudengren
Natursidan skrev nyligen om hur en stor undersökning gav media underkänt i att rapportera om klimatförändringarna. Nu visar en ny studie, publicerad i Frontiers in Ecology & Evolution att media är ännu sämre på att skriva om biologisk mångfald.
Förlusten av biologisk mångfald är en av de planetära gränser som passerats kraftigast, enligt bland annat Johan Rockström. Faktiskt betydligt mer än klimatförändringarna, som dock också är ett akut hot. Förlusten av biologisk mångfald är också nära kopplat till klimatet och det har konstaterats att vi befinner oss i ett sjätte massutrotande där upp till 100 arter om dagen kan utrotas. Biologisk mångfald är helt enkelt en väldigt viktig fråga för jorden och mänskligheten.
Trots det skrivs det fortfarande väldigt lite om ämnet enligt en ny studie. Forskarna bakom studien jämförde nyhetsartiklar, vetenskapliga artiklar och vilket stöd forskning får i USA, Kanada och Storbritannien. De fann att media rapporterade upp till åtta gånger oftare om klimatförändringar än om biologisk mångfald. Dessutom missade media ofta att göra en koppling mellan biologisk mångfald och andra händelser som skett.
LÄS ÄVEN: • Media får underkänt i att rapportera om klimatförändringarna
Forskarna menar att det nu finns ett akut behov av en internationell kommunikationsstrategi för att öka allmänhetens kännedom om vikten av biologisk mångfald. När media rapporterar om biologisk mångfald ökar också chansen att frågan får plats i politiska beslut och därmed att vi minskar risken för ytterligare artutrotningar.
Studien gick igenom vetenskapliga artiklar mellan 1991 och 2016 och upptäckte att det blivit allt vanligare att forska om både klimatförändringar och biologisk mångfald, men från och med år 2006 började klimatforskningen bli betydligt vanligare. Åren 2006-2016 var det tre gånger vanligare att det skrevs forskningsrapporter om klimatförändringar jämfört med biologisk mångfald.
Men när det gäller medias bevakning av de båda områdena är skillnaden betydligt större. År 2000 skrev media ungefär lika mycket om båda ämnena, men sedan dess har klimatförändringar dragit ifrån rejält och det kan inte bara förklaras av att det forskats mer om klimatet. År 2016 var det ungefär åtta gånger vanligare med nyhetsartiklar om klimatförändringar än om biologisk mångfald.
LÄS ÄVEN: • Ekosystem med många arter klarar klimatförändringar bättre
För att nå ut bättre med frågan om biologisk mångfald föreslår forskarna en rad åtgärder, inspirerade av hur budskapet om klimathotet nått ut. Till exempel att det används och etableras metaforer för förlusten av biologisk mångfald såsom “livets bibliotek brinner”, att ikoniska djur så som isbjörnar gör frågan mer personlig eller att termer som “de miljontals arterna som hotas” används eftersom det väcker känslor att så många arter riskerar utrotning.
Ett annat förslag på hur allmänhetens engagemang i biologisk mångfald kan väckas är att helt enkelt visa upp naturen. Exempelvis genom medborgarforskning (såsom Vinterfåglar inpå knuten eller att rapportera in amiralfjärilar). Det fyller inte bara en funktion för forskningen, det ger också en ökad förståelse för naturen och kan ge en tydlig länk även till beslutsfattare.
