Östasiatiskt honungsbi. Foto: Budak via Flickr
En internationell grupp forskare har tagit fram tio förslag som de anser att världens regeringar bör agera efter för att rädda världens pollinatörer och därmed också produktionen av mat.
En av forskarna bakom den internationella rapporten är professor Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I ett pressmeddelande från SLU menar han att det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat.
I Europa och Nordamerika vet man att antal pollinatörer minskar. I övriga världen råder ofta brist på data och därmed svårt att avgöra hur det ligger till. Enligt IUCN är dock 16,5 procent av alla ryggradsdjur som pollinerar utrotningshotade. För insektspollinatörer finns det ingen global uppskattning, men i Europa minskar antalet bin med 37 procent och fjärilar med 31 procent. I de länder som har rödlisteuppskattningar för bin så minskar dessa i snitt med 40 procent.
Samtidigt som antalet pollinatörer minskar så har världens produktion av pollinatörberoende grödor ökat med 300 procent de senaste 50 åren.
Förslagen på åtgärder bygger på den första rapporten från den nya globala plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, www.ibpes.net), vilket motsvarar klimatpanelen IPCC. IPBES rapport ska fungera som kunskapsunderlag för beslutsfattare och samhället för att stötta pollinatörer globalt.
En av nyckelrollerna, både för krisen hos världens pollinatörer och deras räddning, finns i jordbruket.
– Jordbruket är delvis ansvarigt för minskningarna av pollinatörer, men är också en viktig del av lösningen. Odling som hjälper pollinatörer, som exempelvis ger dem mer föda och boplatser, bör understödjas, säger Riccardo Bommarco.
För att skydda pollinatörerna och säkra pollineringstjänsterna i samhället anser IPBES att följande bör göras:
• Höj standarden för reglering av bekämpningsmedel globalt.
• Främja integrerat växtskydd där mindre mängd bekämpningsmedel används och andra metoder istället används i första hand såsom biologisk bekämpning och åtgärder inom odlingen.
• Ta hänsyn till indirekt och icke-dödlig påverkan vid riskvärdering av genmodifierade grödor.
• Reglera förflyttning av odlade pollinatörer (för att minska risk för sjukdomsspridning och invasiva arter).
• Utveckla försäkringssystem för att minska risker för lantbrukare som utnyttjar ekosystemtjänster i stället för kemikalier i lantbruket.
• Erkänn pollinering som en resurs i lantbruket.
• Stöd lantbruk som satsar på en mångfald av grödor – diversifierat lantbruk.
• Bevara och återskapa grön infrastruktur (ett nätverk av livsmiljöer som pollinatörer kan röra sig emellan) i odlade och urbana landskap.
• Utveckla långsiktig övervakning av pollinatörer och pollinering.
• Finansiera forskning i samarbete med lantbrukare för att öka skördarna i ekologiskt, diversifierat och ekologiskt intensifierat lantbruk, dvs där man i större grad nyttjar tjänster som nyttoorganismer, t ex pollinatörer, bidrar med.
Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.
