“Första Naturhjälpen tältar” (2018) och “Första Naturhjälpen räddar djuren” (2017) av Grethe Rottböll (text) och Anna-Karin Garhamn (illustrationer)
Det finns en del naturbarnböcker som alla barn borde läsa. “Första Naturhjälpen räddar djuren” är en av dessa.
En regnig kväll räddar Udde och Leija ett fågelbo med ungar som ramlat ner från ett träd. Dagen efter bildar de klubben “Första Naturhjälpen” och börjar engagera sig för djuren i sin närhet. De bygger till exempel en holk åt fladdermössen, planterar blommor åt fjärilarna och ser till att bina får bostäder. Enkla insatser som alla barn kan göra tillsammans med sina föräldrar, inte minst eftersom det finns korta beskrivningar, faktarutor och guider i boken.
Efter att ha läst “Första Naturhjälpen räddar djuren” är det lätt hänt att man börja drömma om en värld där barn bildar massor av naturklubbar för att göra insatser för djuren i deras närhet. Udde och Leijas äventyr kan mycket väl inspirera till det. Kanske kan barnen då även få med de vuxna på tåget?
I kapitlet “Äckliga djur som ingen vill ha” tar Udde och Leija till viss del även parti för alla de där djuren som mänskligheten har så svårt att tolerera. Deras plakat med budskapet “Vi är inte rädda för naturen. Vi är rädda om naturen.” skulle Sveriges befolkning verkligen behöva ta till sig.
“Första Naturhjälpen tältar”
I inledningen av uppföljaren, “Första Naturhjälpen tältar”, går Udde och Leija runt i en park. Vad de än blir sugna på att göra så finns det en förbudsskylt som stoppar dem. De får inte klättra i träd, plocka blommor, mata fåglar eller gå på gräsmattan. Men så är det inte överallt – allemansrätten ger oss många rättigheter (och en del skyldigheter) i naturen.
Resten av boken visar Udde och Leija vad man får och kan göra i naturen och det blir som en hyllning både till allemansrätten och allt som finns att uppleva i den svenska naturen. Det är en alldeles utmärkt ögonöppnare om att vi alla har tillgång till naturen som ett enormt uterum.
Låt Udde och Leija guida dig och dina barn eller barnbarn ut i naturen och varför inte passa på att göra en insats samtidigt. Det skapar både engagemang och förståelse.
“Bli en naturhjälpare, du också”
