Isbjörn. Foto: Steve Morello, WWF
2015 skrev Kanada, Danmark, Norge, Ryssland och USA under en tioårsplan för att rädda isbjörnarna som rör sig mellan länderna. Efter två år visar Världsnaturfonden WWF:s granskning att enbart 3 av 62 åtgärder genomförts och att länderna inte verkar hinna uppfylla sina löften i nuvarande takt.
Det är fortfarande mycket som är okänt om världens isbjörnar. Det finns till exempel inte någon bättre uppskattning än att det är någonstans mellan 22 000 och 31 000 isbjörnar kvar och att de lever i Arktis och länderna Kanada, Danmark (Grönland), Norge, Ryssland och USA. Enligt beräkningar som gjorts krävs det akuta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser för att inte en tredjedel av världens isbjörnar ska dö fram till 2050.
LÄS ÄVEN: • Fem länder enade om plan för att rädda isbjörnen
– En tredjedel av alla isbjörnar rör sig fritt över landsgränsena och därför är det internationella isbjörnsavtalet mycket viktigt för att gemensamt samla staterna för isbjörnens framtida överlevnad. Risken är stor att exploatering eller konflikter mellan människor och isbjörnar tar över när länderna agerar på egen hand, säger Tom Arnbom, Arktis-expert på Världsnaturfonden WWF.
LÄS ÄVEN: • Isbjörnar klarar sig dåligt på landlevande föda
En del framsteg har gjorts. Världsnaturfonden anser att det är positivt att isbjörnsländerna över huvud taget antagit en gemensam åtgärdsplan så att de kan tala med en gemensam röst i den här frågan. Länderna har också samlat in data för att ta fram en utgångspunkt och vilka framsteg som gjorts, tagit fram en plan för att nå ut med satsningen och skapa förutsättningar för ett effektivt samarbete mellan länderna. Dessutom har Kanada genomfört studier på åtta delpopulationer av isbjörn och i Ryssland har en nationell strategi tagits fram.
Men fortfarande återstår 59 av 62 åtgärder som utlovats innan år 2025 och länderna måste bland annat gemensamt kämpa mot allmänt bristande kunskap om isbjörnen, tjuvjakt, konflikter mellan isbjörn och människa, bristande finansiering och höga kostnader för att inventera isbjörnarna.
LÄS ÄVEN: • Alarmerande få isbjörnsungar
Världsnaturfonden vill se att länderna skapar ett mer effektivt och utökat samarbete mellan länderna, ökad transparens om vad länderna gör när för åtgärder och bättre samarbete med forskare och arktiska ursprungsbefolkningar så att besluten i planen stöds av aktuell vetenskap samt traditionell kunskap hos ursprungsbefolkningar.
Men även Sverige kan ha en roll att spela.
– Nu måste länderna agera för att uppnå målen före 2025, eftersom snabba förändringar av havsisen kan innebära att isbjörnarna förlorar sitt hem. Här kan Sverige som medlem i Arktiska Rådet och aktiv inom debatten om klimatförändringar ha en roll i att driva på utvecklingen hos länderna, säger Tom Arnbom.
Källa: WWF
