Kyrkans omställning till miljövänligt skogsbruk undermineras inifrån 

Svenska Kyrkans skogsutredning som skulle leda till en omställning till mer miljö- och klimatvänlig skogspolitik hotas nu inifrån av kyrkans egna skogsansvariga. Det rapporterade Supermiljöbloggen(SMB) förra vecka efter en granskning av mejlkorrespondens mellan de inblandade. Detta inkluderade stiftsjägrmästare, ledare inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Enso – Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan, som består av kyrkopolitiker och tjänstemän från de tretton olika stiften.

I mejlkorrespondensen uppdagas det att stiftsjägmästarna i Enso på eget bevåg har beställt tre nya utredningar i respons till den skogsutredning som kom i september. Arbetet har utförts av SLU, som först tackade nej till uppdraget, men ändrade sig efter ett förtäckt hot om indraget forskningssamarbete.

Beställda rapporter kritiseras för att vara vinklade

Dessa nya rapporter behandlas nu av Enso som kompletterande analyser och som ytterligare underlag i remissarbetet inför omställningen av kyrkans skogsskötsel enligt Skogsutredningens förslag, som kyrkostyrelsen ska ta ställning till i höst. De nya utredningarna har blivit hårt kritiserade av flera både inom kyrkan och utanför, dels för sina vinklade premisser, men även för hur de kommit till.

– Att delar av kyrkan beställer egna studier för att motarbeta kyrkostyrelsens egna förslag mitt i en demokratisk process är inte acceptabelt, säger Ulrika Karlsson, ordförande och initiativtagare till nomineringsgruppen Himmel och Jord, och pekar på en avsaknad av insyn och transparens i Enso:s agerande.

Skogsutredning med stor naturhänsyn

Skogsutredningen Kyrkan och Skogen – Ansvar, handling och hopp släpptes i september efter drygt 16 månaders arbete för att undersöka hur kyrkan kan säkerställa en mer ekologisk, ekonomisk, social, andlig och hållbar skogsförvaltning. Rapporten byggde på studier, dialoger, rundabordssamtal, och medskick från stift och församlingar, med Göran Enander i spetsen som särskild utredare.

Bland utredningens slutsatser uppges det att beslutsamma insatser krävs för att motverka klimatförändringar på kort och lång sikt och i högre grad skydda och främja den biologiska mångfalden. Det framhålls även att förvaltning av skog och mark ska respektera urfolksrättens principer, som bland annat kräver att skogsbruket anpassas för renskötseln och visar hänsyn till dess långsiktiga förutsättningar.

Konkreta förslag på omställning

Utredningens la fram konkreta förslag på hur en omställning borde se ut: att 20 procent av kyrkans skogsarealer skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring (jämfört med dagens 11 procent); att 33 procent av arealen ställs om till naturnära skogsbruk; och att den resterande 47 procent av marken ska anpassa sitt skogsbruk för ökad hänsyn till biologisk mångfald, minskad hyggesstorlek och högre ålder på skog som avverkas.

Utöver detta fann utredningen ett stort glapp mellan egendomsförvaltningarnas uppdrag och kyrkans övriga verksamhet, och föreslår därför ökad beaktning av synpunkter från församlingar och pastorat, mer samverkan och förstärkt transparens, uppföljning och tillsyn. Detta glapp mellan skogsförvaltningen och kyrkans övriga verksamhet och miljöarbete beskrivs som problematiskt för kyrkan. 

– Att ENSO agerar såhär självständigt och sätter remisshanteringen på spel är just ett exempel på detta, säger Ulrika Karlsson.

Hotet inifrån

De tre nya utredningarna som kyrkans stiftsjägmästare och egendomsnämnderna beställt av SLU undersöker utfallet av skogsutredningens förslag i varje enskilt stift, genomför en kritisk genomgång av utredningen i sin helhet, och ska beräkna vad som skulle ske om hela Sveriges skogsbruk ställs om i linje med skogsutredningens förslag.

Medan Anneli Kihlstrand, centerpartistisk ordförande på Enso menar att skogsutredningen måste tåla en kritisk granskning, så tycker Göran Enander att formuleringen av de nya analyser som beställts bygger på felaktiga premisser och innehåller en rad fel eller missförstånd. Bland annat pekar han på att hans uppdrag var att undersöka hur kyrkans skogsbruk kunde ställas om för att skapa ett andligt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart skogsbruk.

– Dessa [nya] analyser ser nästan enbart till ekonomisk hållbarhet, ja knappt det, utan enbart till ekonomisk vinning, säger han till Kyrkans tidning.

Inblandade försöker ”styra remissvar”

 I sin kritik anklagar Göran Enander ledande företrädare vid flera egendomsförvaltningar att försöka stoppa genomförandet av Skogsutredningens förslag genom att styra stiftens, församlingarnas och pastorats remissvar i deras önskad riktning. “[De] kortsluter remissprocessen. Det sker inte transparent och det trixas med siffror” berättar han för SVT Sápmi.

Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsens förste vice ordförande, förstår Enanders reaktion, och tycker att kyrkans skogsförvaltare och egendomsnämnderna borde ha begärt kompletterande utredningar till kyrkostyrelsen i stället för att beställt sina egna. Till Kyrkans tidning har hon sagt att “dessa utredningar går inte att hantera i förhållande till skogsutredningen, för de är gjorda med andra ingångsvärden”.

Hopp om påverkan

Responsen på Skogsutredningen bland miljörörelsen har varit positiv och gav hopp om att kyrkan kan komma att ta täten i omställningen till ett mer naturnära skogsbruk i Sverige. Som landets femte största skogsägare har Svenska kyrkan avslöjats av DN avverka stora områden gammal, värdefull skog. En sådan här omställning kan skapa ett viktigt föredöme för hållbar skogsförvaltning. Och detta i kontrast till andra stora skogsägare som det statliga skogsbolaget Sveaskog, som länge pressats att göra en liknande omställning i sitt skogsbruk.

Kerstin Andersson, styrelseledamot i Amnesty Sápmi, säger att hotet som nu riktas mot en omställning i kyrkans skogspolitik är allvarligt ur ett samiskt perspektiv, och ber människor ta del av remissprocessen.

– Utredningen lämnade åtskilliga förslag som skulle kunna bidra till ett hållbart skogsbruk med respekt för renskötsel, samiska heliga platser och möjlighet för samiska hantverkare att hämta slöjdmaterial i kyrkans skogar. Nu är det viktigt att samiska föreningar, samebyar och enskilda samer lämnar yttranden som stöd till de förslag i utredningen som är bra. Låt inte de kalhyggeslobbyisterna sänka hela utredningen, skriver hon till Natursidan.

Ulrika Karlsson uppmuntrar också alla att lämna sina synpunkter på skogsutredningens förslag

– Eftersom Enso har försökt påverka den demokratiska processen är det viktigare än någonsin att svara på remissen. Det är nu som vi kan få till en genomgripande förändring av kyrkans skogsbruk, den här chansen att påverka kommer inte att komma igen inom överskådlig framtid, säger Ulrika Karlsson.

Sista dag att svara är 25 februari. Efter det kommer svaren att sammanställas och presenteras för kyrkostyrelsen, som sedan lämnar ett slutgiltigt förslag till kyrkomötet att besluta om i höst.