Krönika: Natursverige har mycket att lära
Två dagar på en friluftsfestival väckte många tankar om samarbeten i Natursverige och hur vi kan bli bättre på att sudda ut gränserna mellan olika grupperingar.
Helgen 7-9 september arrangerade tidningen Utemagasinet sin festival med friluftstema; Utefest. Drygt 300 personer besökte Camp Järvsö under helgen och de hade mängder av aktiviteter att välja mellan. Klättring för både nybörjare och erfarna. Kajakturer i sjön nedanför samlingsplatsen som även rymde camping- och tältplatser, vandrarhem, restaurang och hotell. Det gick också att ägna sig åt yoga, mountainbike-turer och och mängder av föreläsningar och vandringar där man fick lära sig hur man skriver om eller fotograferar naturen. Allt verkade väldigt välordnat och överallt rådde en väldigt trevlig och varm stämning.
På camp-området visade utställare upp sina produkter och höll små workshops i allt från skovård till matlagning över öppen eld. Anders Andrae, som arrangerar resor för folk med funktionsvariationer, berättade om hur tillgängligheten kan se ut runt om i våra naturområden. Jonas Vildmark undervisade om överlevnad när olyckan är framme på vandringen och Joda Dolmans höll ett föredrag om sina “vertikala äventyr”. Bland annat en klättring i Norge som pågick i 33 timmar i sträck. Allt från det extrema till det inkluderande med andra ord.
Olika grupper i Natursverige
Under mina två dagar på festivalen, dit jag var inbjuden för att hålla ett föredrag om biologisk mångfald, funderade jag mycket på varför Natursverige är så uppdelat. Det finns naturligtvis många undantag och det är lite fjantigt att dela in folk i grupper, men det är ingen tvekan om att det är olika publik på exempelvis Utefest och Falsterbo Bird Show. De som har på sig biologens glasögon och har ett visst fokus på djur och växter verkar sällan ägna sig åt lite mer fysiskt krävande friluftsliv. Och tvärtom; bland klättrare är det nog inte så många bryologer (vilket är synd med tanke på vilka spännande mossor de borde kunna hitta på bergväggarna).
Uppdelningen är inte alls konstig. Man har olika intressen. Men alla vi naturbesökare har ett gemensamt intresse; vi vill ha fin natur att besöka. Det råkar dessutom vara så att den natur som vi människor trivs och mår bäst i också ofta är den som har hög biologisk mångfald. Utan naturområden med hög biologisk mångfald blir ett aktivt friluftsliv betydligt tråkigare. Det borde med andra ord vara betydligt fler samarbeten mellan olika naturintressen i kampen för att bevara gammelskogar, skydda fler naturområden och minska exploateringen av vår gemensamma natur.
Jag tror också att Friluftssverige har helt andra möjligheter att nå ut till makthavare. Lite fördomsfullt tror jag det är betydligt större chans att politiker och företagsledare uppskattar fjällvandringar, kajakturer och löpning. Att få med dem på fågelskådning, botanikutflykter eller småkrypssafari är troligen inte lika enkelt. Och kom ihåg att studier visar att deltagare under guidningar i naturen både är mottagliga för och intresserade av att veta mer om hur det står till med klimatet, den biologiska mångfalden och vad vi kan göra åt det. Att få ut makthavare i naturen på guidade turer kan skapa förändring.
Börja blanda aktiviteter?
Kanske kan nästa Utefest ha gökotta med fågelskådning följt av en titt i en nattfjärilsfälla? Kanske en vandring med en kunnig person som kan berätta om skogens ekosystem och hur det påverkas av vårt skogsbruk? Nybörjarvänliga guidningar av artnördar kan skapa ett fördjupat intresse för naturen.
Men detta gäller i minst lika hög utsträckning åt andra håller. Naturföreningar kan bli bättre på att bjuda in arrangörer från friluftssidan till sina arrangemang. Det måste inte vara extremsport för äventyrare. Det kan vara kajakpaddling för nybörjare eller matlagning över öppen eld.
När får vi se en enad front?
Biologsverige skulle dessutom behöva lära sig av Friluftssverige om hur man arrangerar festivaler. Sverige må ha ett rikt föreningsliv och en fantastisk natur, men jag tycker att det borde finnas utrymme för betydligt fler arrangemang som samlar folk med naturintresse. Det händer mycket kring Biologiska mångfaldens dag den 22 maj, men nästan inga naturfestivaler över en hel helg i stil med Falsterbo Bird Show.
När får vi se Sveriges första naturfestival som under en helg med aktiviteter kombinerar friluftsliv och artnörderi? Och framför allt: När får vi se en ännu mer enad front från alla som gillar att vistas i naturen mot de som förstör den? På köpet kanske vi kommer sudda ut gränserna ännu mer mellan olika grupper av naturvänner.