Kritiskt läge – snart är naturskogarna borta

En ny databas över skogar med höga naturvärden visar att dessa skogar snart kommer vara avverkade och borta.

– Läget är väldigt kritiskt, om takten fortsätter som idag så kanske det tar 10, 15 år sedan är naturskogarna i Jämtlands län borta och de kommer inte tillbaka, säger professor Per Angelstam vid SLU till SVT Jämtland.

En liknande utveckling ses för andra områden med naturskog i Norrbotten.

Den nya databasen, som Per Angelstam tagit fram tillsammans med en grupp forskare, blev klar i somras, men har ännu inte beskrivits i en slutrapport. Till SVT Jämtland berättar dock Per Angelstam att databasen bekräftar att skogarna med höga naturvärden är på väg att försvinna. Detta eftersom skogsbruket blivit allt intensivare och snabbt omvandlar dem till produktionsskog eller trädplanteringar. De stora sammanhängande skogsområden med höga naturvärden som aldrig kalavverkats finns numera bara kvar i Sverige längs fjällkedjan, något som även tidigare forskning visat.

Behövs större variation i skogsbruket

I rapporten ”Hållbart nyttjande av skogen” som Per Angelstam släppte i våras, visade han att på bara knappt 20 år (2000-2019), minskade möjligheterna för rödlistade arter att klara sig med 15-41 procent i gamla tallskogar och med 15-88 procent i gammal granskog i Dalarnas och Jämtlands län.

För att kunna förbättra för den biologiska mångfalden samtidigt som skogen förser samhället med råvaror anser Per Angelstam att det behövs ett mer anpassat skogsbruk än som sker idag.

– Medan skogsindustrin fokuserar på högre förädlingsvärden, är enskilda skogsägares portfölj av varor, tjänster och värden i skogslandskap mycket bredare. Det ekonomiska värdet för en skogsägare ligger numer främst i värdet av den stående skogen, och inte i att producera industriråvara. Känslan att äga skog, rekreation och jakt är andra viktiga ”valutor”.

Han påpekar också att det inte finns en lösning som fungerar överallt.

– Jag lyfter fram att vi behöver en tre-enighet bestående av (1) både trakthyggesbruk och ”hyggesfritt” som efterliknar naturligt dynamiska skogar; (2) att skogar med höga naturvärden bevaras; och (3) anpassning till klimatförändringar och andra osäkerheter. Detta kräver planering på landskapsnivå för att säkerställa gröna infrastrukturer för olika naturnyttor. Sverige har olika typer av markägare och brukningshistoria. Samma mix av metoder kan inte tillämpas överallt.

Källor: SVT Jämtland och SLU