Kritik mot nytt artskyddsförslag
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att ta fram en ny strategi för skogsbruk och fridlysta arter. Förslaget innebär att skogsbruket ska bygga upp sin kompetens kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem tidigare i sin planering. Naturskyddsföreningen är kritisk.
Tretåig hackspett.
Förslaget från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är ett svar på att flera domstolsbeslut från både EU och Sverige har ändrat på hur artskyddet ska tolkas. Det, menar myndigheterna, har “skapat en osäkerhet hos både skogsägare och myndigheter”. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fick därför ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram nya förebyggande arbetssätt och riktlinjer för att underlätta för skogsbruket att ta hänsyn till artskyddet. Efter att ha pratat med bland annat länsstyrelser, representanter för skogsägare, skogsindustri och miljöorganisationer har de nu tagit fram en slutredovisning.
I den beskriver de bland annat sin gemensamma tolkning av artskyddsregelverket och hur handläggning ska gå till. Myndigheterna har också kommit fram till att fokus behöver gå från tillsyn och juridisk prövning till förebyggande arbetssätt inom skogsbruket i stort.
– Att genomföra en sådan förflyttning innebär en förändring i hur skogsbruket planeras och utförs. Det innebär att skogsbruket behöver bygga upp sin kompetens kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem tidigare i sin planering. Hänsyn till fridlysta arter kan exempelvis finnas med redan i skogsbruksplaner, säger Göran Rune, avdelningschef på Skogsstyrelsen.
Bygger på frivillighet
Naturskyddsföreningen är dock kritisk till myndigheternas förslag. Bland annat eftersom det även i fortsättningen blir frivilligt för skogsbruket att anpassa sin verksamhet efter fridlysta arter. Ordet “frivillig” förekommer på hela 28 platser i dokumentet.
Den förebyggande strategi som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen presenterar inom regeringsuppdraget syftar till att uppfylla EU-domstolens krav på en uppsättning av sammanhängande och samordnade åtgärder av förebyggande karaktär. Vi presenterar ett arbetssätt som ett stöd för skogsbruket där fridlysningsreglerna på ett systematiskt sätt kan inkluderas i verksamheten. Det är frivilligt att följa strategin, eftersom motsvarande förebyggande arbete kan göras även på andra sätt.
– Vi måste förhindra att skyddade arter dödas, skadas eller störs i samband med skogsbruk. Det är visserligen bra att arbeta förebyggande, men det måste finnas generella förbud mot att döda fridlysta arter och för att uppnå det skydd som krävs enligt EU, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
Artskyddsförordningen gör gällande att det är förbjudet att avsiktligt döda vilda fåglar, förstöra eller skada fåglars bo eller ägg och att störa fåglar när de häckar. Det gäller även vissa andra skyddade arter som fladdermöss och grodor. Frågan för skogsbruket har varit hur de ska kunna planera sin verksamhet utan att bryta mot förbuden att döda eller störa skyddade arter. Att det tas fram en förebyggande strategi anser Naturskyddsföreningen är bra, men problemet är att den inte är rättsligt bindande och att det inte framgår vad som händer om strategin inte följs.
– Det är positivt att myndigheterna är öppna med att mycket mer behövs för att den förebyggande strategin ska fungera. Men vi menar att det är självklart att skogsbruk, som förstör livsmiljöer och dödar och skadar fåglar och andra arter, måste regleras tydligt. Det är till exempel fortfarande otydligt om avverkning av skog på våren med träd fulla av fågelbon med ägg är tillåtet eller ej. Men som vi tolkar EU-lagstiftningen borde avverkning under häckningstid vara förbjudet, säger Rebecca Nordenstam, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.
Läs även
• Högsta instans stoppar avverkning som kan skada tretåig hackspett
• Dom: Skogsägare har rätt till ersättning
• Sveriges skogsbruk anmäls till EU
• M, C, KD och SD vill försvaga artskyddet
• Skogsstyrelsen: Domstolsbeslut kräver ökad hänsyn för djur och växter
Källor: Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen
