Skog med död ved lagrar kol i marken och i träden. Foto: Erik Hansson
Föreningen Skydda Skogen kritiserar den statliga utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid. Den handlar om hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Fokus är främst på infångning och lagring av koldioxid från biobränsle genom bio-CCS teknik. Inte mycket finns med om bevarandet av skogar, trots att skogen lagrar stora mängder koldioxid naturligt. Det skriver Skydda Skogen i ett remissvar.
Bio-CCS är en oprövad och energikrävande teknik, skriver Skydda Skogen. Koldioxid fångas in från förbränning av biomassa, vid pappers- och massaindustri och kraftvärmeverk för att lagras i berggrunden. Flera försök att utveckla och tillämpa tekniken har misslyckats och avbrutits. Stora landarealer behöver tas i anspråk vilket riskerar att hota både biologisk mångfald och matsäkerhet.
– Det är ansvarslöst att förlita sin uppfyllelse av klimatmålen på en teknik som ännu inte är fullt utvecklad, och vars tillämpning kan medföra stora risker i en global kontext, särskilt eftersom klimatfrågan är akut och snarast måste lösas. Uttag av biomassa för Bio-CCS riskerar dessutom att leda till minskade kolförråd i träd, död ved och mark, skriver Skydda Skogen i sitt remissvar.
Självfallet måste användningen av fossila bränslen minska snabbt skriver föreningen. Men i utredningen framgår inte att utsläppen från både fossila bränslen och biobränslen måste skyndsamt ned för att motverka klimatförändringarna. Man utgår från de begränsningar som dagens skogsbruk sätter och tar inte koldioxidutsläpp från biobränslen och från kalavverkning på tillräckligt stort allvar, menar Skydda Skogen. Föreningen skriver:
– Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid omgående vilket bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som fossila bränslen. Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen.
Utredningen tar inte heller hänsyn till tidsaspekten:
– I ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet.
Det finns även faktafel i utredningen. Bland annat framhålls att aktivt brukade skogar växer bättre än obrukade skogar och att äldre skogar så småningom närmar sig ett jämviktstillstånd där tillväxten och den naturliga avgången tar ut varandra. Detta stämmer inte, menar Skydda Skogen:
– Skogars klimatnytta ligger inte enbart i deras upptag av koldioxid utan även i kolförrådets varaktighet. Skogar upp till 800–5000 år kan fortsätta att lagra kol och fungera som aktiva kolsänkor. Kollagret i marken blir bara större ju längre skogen får stå orörd. Nordliga boreala skogar lagrar mer kol i marken än i träden, skriver Skydda Skogen i sitt remissvar.
Kalhuggning är den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Efter en eventuell markberedning, då ännu mer koldioxid frigörs, planteras antingen gran eller tall i artfattiga och likåldriga monokulturer. Studier visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen, oavsett geografisk region. Det tar i regel 10-20 år för de nyplanterade träden att ta upp den koldioxid som frigjordes från hygget.
Enligt en ny studie har skogsprodukters långsiktiga klimatnytta, så kallade substitutionseffekt, överskattats mellan 2-100 gånger. Om trä används som byggmaterial istället för energikrävande betong kan en begränsad klimatvinst göras under vissa förutsättningar. Skogsprodukter är annars ofta försumbara som kollager eftersom det mesta av kolet lagras i kortlivade produkter som t.ex. papper, eller förloras vid avverkning, transport och framställning.
Skydda Skogen listar en rad åtgärder som behöver genomföras för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål:
• Prioritera långsiktigt skydd av minst 20 % av den produktiva skogsmarken (inför incitament för skogsägare).
• Återställ dikade våtmarker. Upphör med dikesrensning.
• Fasa ut kalhyggesbruket och övergå till naturnära (hyggesfria) skogsbruksmetoder i skogar utan höga naturvärden.
• Främja naturlig föryngring och öka andelen blandskogar med mer lövträd.
• Beakta både de faktiska utsläppen från förbränning och de indirekta utsläppen från markanvändning i beräkningar av växthusgasutsläpp från biobränslen.
• Låt dagens subventioner som går till bioenergi omfördelas till skydd av skog istället.
• Avverkade träprodukter (HWP) bör inte ses som kolsänkor eftersom de härrör från avverkade skogar vilka bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Risken för ökade avverkningar måste minska.
• Minska produktionen av kortlivade skogsprodukter och prioritera långlivade produkter.
• Minska energiförbrukningen och minska konsumtionen av papper, skogsprodukter och andra naturresurser. Satsa på energieffektivisering och återanvändning.
Skydda Skogen menar att utredningen inte på ett tillfredsställande sätt fullföljt sitt uppdrag ifrån regeringen.
Källa: Skydda Skogen
