Dalripa. Foto: Zsombor Károlyi
Antalet ripor har minskat i hela Norden och i Norge har både fjällripa och dalripa rödlistas efter att populationen mer än halverats sedan 2007. Just nu pågår dock ripjakten som vanligt i Norge, något som får kritk från Norsk Ornitologisk Förening.
Föreningen skriver i en debattartikel i Dagbladet att det är välkänt att populationen av ripor varierar från år till år, men den senaste tiden har antalet minskat stadigt i Norge. Både fjällripa och dalripa är rödlistade som “nära hotade” och i två olika inventeringar har dalriporna minskat med 55 (TOV-E, 2007-2014) respektive 65 procent (inventeringar i Dividalen, Børgefjell, Dovrefjell, Hardangervidda och 2005-2014).
LÄS ÄVEN: • Kan istiden förklara hur varmare klimat påverkar arktiska djur?
– Tillbakagången gäller hela Fennoskandia (Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland) och visar liknande beståndsutveckling som flera andra fjällfåglar, så som fjällripa, skriver Martin Eggen, Norsk Ornitologisk Forening.
I år har dessutom riporna lyckats med “få eller kritiskt få” häckningar och nästa år spås bli rekordsvagt längs hela nordkalotten.
Förra säsongen löstes det rekordmånga jaktkort till ripjakten (ungefär 70 000), men det sköts bara ungefär hälften så många ripor som det brukar (23 000 stycken). I dagsläget har det införts dagskvoter för jägarna som de måste hålla sig till och det sker noggranna kontroller.
Riporna utgör även viktig föda för många rovdjur i fjällen och har en kritisk ekologisk roll för bland annat kungsörn och jaktfalk.
LÄS ÄVEN: • Kraftig minskning av våra fjällfåglar
Norsk Ornitologisk Forening vill nu att det bestäms en minsta nivå för antalet ripor i Norge och att dal- och fjällriporna ges en chans att återhämta sig för att det ska kunna ske hållbar jakt i framtiden.
Anledningarna till nedgången för riporna är troligen flera. Minskat antal gnagare gör att rävar tar fler ripor, klimatförändringar påverkar häckningen och även ökat jakttryck nämns av forskaren John Atle Kålås vid Norsk institutt for naturforskning, NINA
Källa: Dagbladet, Artsdatabanken och Aftenposten
