Kraftigt försämrad livsmedelsproduktion väntas vid fortsatt global uppvärmning
En ny studie har undersökt hur 30 vanliga grödor runt om i världen kommer påverkas när temperaturen runt om i världen stiger.
Potatisar.
Så mycket som en tredjedel av världens globala livsmedelsproduktionen kan vara i fara inom en snar framtid. Det är forskare vid Aalto universitet som räknat på hur 30 vanliga grödor kommer påverkas av den globala uppvärmningen. Redan vid 2 graders uppvärmning kommer skördarna bli betydligt sämre och det kommer märkas extra tydligt på låga breddgrader.
I dessa områden kommer det bli omöjligt att odla många grödor och när mångfalden av grödor minskar ökar också sårbarheten.
– Förlusten av mångfald innebär att utbudet av livsmedelsgrödor som är tillgängliga för odling kan minska avsevärt i vissa områden. Det skulle minska livsmedelssäkerheten och göra det svårare att få i sig tillräckligt med kalorier och protein, säger Sara Heikonen, doktorand som ledde studien.
Det är bland annat basgrödor som ris, majs, vete, potatis och sojabönor som kommer att drabbas. Dessa grödor står för över två tredjedelar av världens energiintag.
Förändringar i förväntade mångfald av grödor om uppvärmningen skulle stanna vid +2C.
Svårare även i norr
Längre norrut kommer dock den produktiva marken sannolikt att kunna bibehållas, även om zonerna för specifika grödor kommer att förändras. Det kan till exempel bli lättare att odla frukter från tempererade regioner i norr. Men det är långt ifrån säkert att produktionen kan bibehållas. Uppvärmningen för också med sig andra hot som allt vanligare översvämningar, perioder med torka och skogsbränder.
– Vi visade att det finns en klimatpotential, men uppvärmningen kan till exempel medföra nya skadedjur och extrema väderhändelser, vilket inte ingår i vår modell. Så situationen är inte riktigt så svartvit, säger studiens huvudförfattare, professor Matti Kummu.
– Om vi vill säkra vårt livsmedelssystem i framtiden måste vi både mildra klimatförändringarna och anpassa oss till deras effekter. Även om de största förändringarna sker i ekvatoriala regioner kommer vi alla att känna av effekterna genom det globaliserade livsmedelssystemet. Vi måste agera tillsammans för att ta itu med dessa problem, säger Sara Heikonen.
Källa: Nature food och Aalto university
