Kraftig ytterligare sänkning av miljö­budgeten – effekterna syns tydligt

Regeringen föreslår i sin budget inför 2025 att 16,4 miljarder kronor anvisas utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur för 2025. Det kan låta mycket, men det är en ytterligare, kraftig sänkning. Budgeten för 2024 låg på 19,6 miljarder och den sista rödgröna budgeten låg på nästan 23 miljarder kronor, rapporterar Klimatgranskaren.

Samtidigt satsas det 11 miljarder kronor på att sänka priset på drivmedel, något som Naturskyddsföreningen är starkt kritiska mot:
– Att mitt under brinnande klimatkris satsa 11 miljarder kronor på att sänka drivmedelsskatterna är fullständigt oförsvarligt. Amazonas står i lågor, södra Europa ligger under vatten och i det läget öser Tidöpartierna pengar på användare av fossila bränslen, i stället för att göra alternativen billigare, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Även Greenpeace uttalar sig starkt kritiskt:

–  Tidöparterina når enligt sina egna experter och myndigheter vare sig de nationella klimatmålen eller EU-målen som helhet. Istället för att skärpa klimatpolitiken vill Tidöpartierna se över målen för att kunna ändra och försvaga dem samtidigt som miljöbudgeten minskar. Det är ett svek och ett brott mot klimatlagen, och kan innebära dryga böter från EU. Om något är målen för svaga, men ändå lyckas Sverige inte nå dem trots desperata försök från Tidöpartierna att få det att verka som det, säger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace.

Med en sänkt miljöbudget finns det mindre pengar till att bilda naturreservat, sköta den befintliga skyddade naturen, hjälpa hotade arter, sköta ängar, stoppa invasiva främmande arter och mycket annat. Effekterna märks nu tydligt, det har länsstyrelserna slagit larm om med jämna mellanrum de senaste åren.

Långtgående och allvarliga effekter

Jonas Ekstrand på Tyresta nationalpark, kommenterade nedskärningarna så här i en artikel i DN i våras:
– Effekterna kommer att bli allvarliga, långtgående och även irreversibla.

Anders Mogård, enhetschef för länsstyrelsen i Dalarnas naturvårdsavdelning berättade för SVT att även om effekterna märks redan nu så kommer “de största konsekvenserna av de minskade anslagen märkas först i framtiden”.

På ön Ven i Skåne går nu igenväxningen av öppna marker snabbt när det inte finns pengar att sköta dem, rapporterar SVT. De invasiva främmande arterna tar över.
– Ven är ett tydligt exempel. Vi gör så gott vi kan utifrån de resurser vi har, men når inte hela vägen, säger Sebastian Ivarsson, naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen i Skåne.

Enkät om hur länsstyrelser påverkas

I en enkät skickad till Sveriges länsstyrelser från Riksrevisionen svarade de så här angående budgetnedskärningarna:

• 81 procent har dragit ned på service inom skyddade områden (exempelvis soptömning och städning av toaletter)
• 90 procent har tvingats prioritera ner naturvårdsåtgärder som kostar över 20 000 kronor
• 38 procent har dragit ned på löpande naturvårdsskötsel som slåtter
• Alla länsstyrelser som svarade har prioriterat ned att uppföra nya friluftsanläggningar och 33 procent har avvecklat befintliga

Eller som en av länsstyrelserna skriver i sitt svar:
– Det finns ett stor glapp mellan den förvaltning som förväntas från olika håll och den ekonomi som är verkligheten.

Når inte miljömål

Redan innan de kraftiga nedskärningarna med den nuvarande regeringen stod det klart att Sverige inte uppnår ett enda av de globala Aichi-målen för att skydda den biologiska mångfalden och våra ekosystem.

Nästan lika illa ser det ut för de svenska miljlökvalitetsmålen. Naturvårdsverket konstaterade 2023 att 12 av de 16 miljökvalitetsmålen inte ser ut att nås till 2030. För målen storslagen fjällmiljö, ett rikt växt- och djurliv, levande skogar och andra miljömål som har med biologisk mångfald att göra är utvecklingen dessutom negativ.

– Tidöpartierna försöker få det att verka som att de bryr sig om vår natur och pratar om att de ”höjer” anslagen för skötsel av värdefull natur. I praktiken är det ingen höjning, då de fortfarande är långt ifrån de nivåer som den tidigare regeringen satte. Skydd och skötsel av värdefull natur är avgörande för att minska utsläppen, stärka den biologiska mångfalden och respektera samers rättigheter, men i själva verket fortsätter Tidöpartierna att springa skogsindustrins ärenden och ignorerar nationella och internationella mål, säger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace.