Konstgräs på fotbollsplaner består av mängder av små plastpartiklar, som ständigt behöver fyllas på. Enligt en ny studie är det en av de största källorna till att mikroplast hamnar i haven, tillsammans med slitage från vägar och bildäck.
– En konstgräsplan fyller man på regelbundet med det här granulatet, och eftersom man behöver fylla på hela tiden så förstår man hur mycket som försvinner. Alla som spelar fotboll eller har barn som spelar fotboll kan tittar i sin egen hall ser att spillet ligger där också, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog på Svenska Miljöinstitutet IVL till Sveriges Radio.
Plastbitarna från konstgräsplaner, slitage från vägar och bildäck och små plastpartiklar från exempelvis hudvårdsprodukter och smink finfördelas till mikroplatser i haven och tycks där orsaka miljöproblem för fiskar och andra djur i näringskedjan.
Läs mer: • Mikroplaster ger “obehaglig” påverkan på fisk i Östersjön • 90 procent av havsfåglarna har ätit plast.
IVL har gjort den hittills största forskningen om dessa mikroplasters härkomst och kommit fram till att biltrafiken och konstgräsplaner är de största källorna, men att mycket också kommer från kläder av syntetfiber som tvättas, samt från skrov på båtar.
Slitage från vägbanor och däck står årligen för 13 000 ton plastpartiklar, konstgräs för 2300 – 3900 ton och plastpartiklar från hygienartiklar, syntetiska fibrer från tvättmaskiner och hushållsdamm till kommunalt avloppsvatten beräknades 2012 uppgå till 250-2 000 ton. Från hushållen stoppas det mesta dock i avloppsreningsverken och utsläpp.
Även om det fortfarande inte är helt klarlagt hur problematiskt det är med mikroplasterna är det enligt Kerstin Magnusson bara en tidsfråga innan det kommer vara uppenbart att det är ett stort problem.
– Eftersom plastpartiklarna bryts ner så långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillskottet via avloppsreningsverk och andra tillförselvägar fortsätter. Därför är det viktigt att avloppsreningsverken utvecklar sina metoder för att förhindra utflödet av partiklar till miljön. Men ännu viktigare är förstås att mängden mikroskräp i avloppsvattnet som lämnar hushåll och industrier minskar, säger Kerstin Magnusson.
Kemikalieinspektionen har tidigare föreslagit i en utredning ett nationellt förbud mot försäljning av kosmetiska produkter ”som sköljs av” och som innehåller mikrokorn av plast, som ska ge en “rengörande” eller “skrubbande effekt”.
Läs mer:
• Plast nu en tydlig del av geologin i människans tidsålder.
• Studie slår fast det skadligaste skräpet i haven.
• Tung lobbying påverkar EU att slopa mål med minskad nedskräpning.
• 90 procent av havsfåglarna har ätit plast.
Källor: Sveriges Radio, rapporten “Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment” och IVL