Knoppguide till 18 vanliga träd

Även om det kanske är löven som brukar vara det enklaste för att känna igen ett träd så finns det annat att studera under vinterhalvåret när löven i bästa fall ger ledtrådar på marken runt trädet. Dels har de flesta träd mönster och färger på stammen som kan ge en ledtråd, men det enklaste sättet är kanske att titta på knopparna. Redan under hösten kan de nämligen urskiljas på träden och är sedan till hjälp för artbestämningen tills bladen spricker fram under våren.

Här följer 18 utvalda träds knoppar. Det är utvalda för att de kan ses i stora delar av landet, men läs texten till varje bild – vissa arter har en tydlig sydlig eller nordlig utbredning.

Liten ordlista:

• Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
• Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
• Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
• Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
• Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
• Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
• Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.

Skogslönn (Acer platanoides)

Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.

Skogsalm (Ulmus glabra)

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Skogslind (Tilia cordata)

Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Rönn (Sorbus aucuparia)

Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.

Sälg (Salix caprea)

Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.

Ek/skogsek (Quercus robur).

Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Hägg (Prunus padus)

Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.

Sötkörsbär (Prunus avium)

Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Asp (Populus tremula)

Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.

Apel/vildapel (Malus sylvestris)

Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.

Ask (Fraxinus excelsior)

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.

Brakved (Frangula alnus)

Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.

Bok (Fagus sylvatica)

Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.

Hassel (Corylus avellana)

Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Glasbjörk (Betula pubescens)

Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.

Vårtbjörk (betula pendula)

Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa “hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.

Gråal (Alnus incana)

Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.

Klibbal (Alnus glutinosa)

Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.

Läs även

• Nartursidans artiklar om träd
• Buskar och träd som gynnar biologisk mångfald
• Spela knoppbingo – kul vinteraktivitet i naturen
• Spela vinterbingo i naturen
• Exotiska träd försvårar för stadslevande fåglar