Världens ledare samlade för klimattoppmötet COP26. Foto: PMO Barbados.
När FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow avslutades under lördagen undertecknades ett nytt avtal. Flera miljöorganisationer ser det som framsteg, men långt ifrån tillräckligt.
In i det sista debatterades det om enskilda ord i avtalet. Indien lyckades ändra formuleringen “fasa ut” kolkraft till att istället “fasa ned”. Något som gjorde många deltagare vid mötet besvikna, medan andra menade att Indien fick ta skulden för att de rika länderna kom undan med stora möjligheter att utnyttja luckor i fossilutfasningen. Även de diffusa tidsramarna fick kritik. EU och USA stoppade också en ny, planerad fond som hårt drabbade länder ville se för att skador och förluster i klimatförändringarnas spår ska betalas av de som framför allt står för utsläppen.
– Jag förstår den stora besvikelse som ni känner. Men jag vill också säga att det är avgörande att vi skyddar det här paketet, sade klimatmötets ordförande Alok Sharma i mötets slutskede enligt SVT.
Manuel Pulgar-Vidal, ledare för WWF:s globala klimat- och energiprogram, kommenterade avtalet så här:
– Vi måste ge erkännande åt att framsteg gjordes. Det finns nu möjligheter för länder att leverera utifrån vad som måste göras för att undvika en klimatkatastrof. Men om inte implementeringen skärps och det visas verkliga resultat kommer de fortsätta anklagas för att inte vara trovärdiga.
Samtidigt som en viss glädje över att det blev ett avtal så kommer rapporter från många håll om hur otillräckligt det är. En analys från Climate Action Tracker visade att utsläppen kommer vara dubbelt så stora år 2030 än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet – inklusive de löften som hade getts i Glasgow.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén var på plats i Glasgow och skriver i en kommentar att även om det är glädjande att länderna lyckades komma överens, så är Glasgowpakten fortfarande inte ett tillräckligt kraftfullt svar på klimatkrisen.
– Det är positivt att det finns besked om att infria tidigare löften om klimatfinansiering, men vi hade velat se löften också om att skala upp mer. De allra fattigaste länderna behöver också mer stöd för att anpassa sig till klimatförändringar och för de skador som redan har uppstått – länder som i många fall har bidragit minst till utsläppen, men drabbas värst av klimatkrisen, säger Karin Lexén.
Några av de punkter som beslutades under Klimattoppmötet:
• Utsläppen ska minska med 45 procent till 2030.
• Nettoutsläppen ska ner till noll år 2050. Ordet “nettoutsläpp” har dock fått hård kritik från klimatforskare.
• Till nästa års klimatmöte ska länderna återkomma med reviderade nationella mål för minskade utsläpp.
• Rika länder ska fördubbla sitt bistånd till klimatåtgärder till 2025 jämfört med 2019.
• Det finns ett behov av ”rättvis övergång”.
Källor: WWF, SVT och Naturskyddsföreningen
