I Klimatpolitiska rådets rapport 2022 konstateras att det är bråttom att vända utvecklingen för klimatet. Trots att FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterat att uppvärmningen kan öka till 1,5 grader redan under 2030-talet så fortsätter de globala utsläppen av växthusgaser att öka och Sverige gör för lite för att klara klimatmålen.
Rapporten tar upp att “klimatomställningen nått en ny mognad” de senaste åren med bland annat höjda ambitioner inom EU och ett större intresse från näringslivet att ställa om:
– Förnybar energi har i allt fler tillämpningar lägre kostnader än de fossilbaserade energikällorna, näringslivet ser allt fler möjligheter i fossilfri konkurrenskraft, en bred opinion uttrycker stöd för omställningen, och det finns ett starkare institutionellt ramverk för klimatet på nationell, europeisk och global nivå.
Författarna skriver också att vägen till noll nettoutsläpp är till stor del redan känd. Den består av fyra delar som utgör en majoritet av åtgärderna;
• effektivare energi- och resursanvändning
• fossilfri elektrifiering
• biomassa från skogs- och jordbruk
• upptag och lagring av koldioxid.
Det poängteras också att det krävs genomtänkta prioriteringar för hur skogs- och jordbruksmark bäst ska användas eftersom de både kan lagra koldioxid och bli till biomassa.
Stor omställning, myndigheter vill ha tydlighet
– Att fasa ut alla fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser till noll innebär en stor förändring av samhället, står också att läsa i rapporten.
Den här klimatomställningen kräver dock att politiken stärks för att accelerera omställningen och här har även myndigheterna en nyckelroll. Men Klimatpolitiska rådets analys visar att myndigheterna inte uppfattar att klimatmålen och klimatlagen generellt är prioriterade i regeringens styrning. Flera myndighetsföreträdare efterfrågar ett tydligare utpekat myndighetsansvar, långsiktiga uppdrag samt resurser för kompetensuppbyggnad och genomförande.
För att klimatomställningen ska lyckas måste också utsläppen minska snabbare, både i närtid och för att de ska fortsätta minska bortom 2030. För att det ska lyckas anser Klimatpolitiska rådet att alla partier har ett ansvar:
– Alla partierna bakom det klimatpolitiska ramverket har ett ansvar för att vårda överenskommelsen och bygga vidare på de möjligheter som nu finns. Oavsett vilken regering som tillträder efter valet behöver den ta fram en plan som accelererar omställningen, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.
Klimatpolitiska rådets rekommendationer (i urval)
• Klimatfrågan ska genomsyra regeringens och riksdagens politik på alla områden. Det har ännu inte fått tillräckligt genomslag i regeringens styrning.
• Förstärk styrningen för ett transporteffektivt samhälle.
• Skärp styrmedlen för energieffektivisering.
• Skapa tydligare färdriktning och arbeta för större samsyn om skogens och jordbrukets klimatpolitiska roll.
• Höj ambitionen från fossilfritt till klimatneutralt jordbruk.
• Använd offentlig upphandling för att skapa marknader för ny teknik.
Källor: Klimatpolitiska rådet och Klimatpolitiska rådets rapport 2022