Kolkraftverk. Foto: Ra Boe – Eget arbete DigiCam C2100UZ, CC BY-SA 2.5, Länk
När klimattoppmötet i Polen avslutades under lördagskvällen var många delegater nöjda med att det fattats beslut om hur Parisavtalet från 2015 skulle implementeras, men resultaten fick också hård kritik och viktiga frågor sköts på framtiden.
– Utifrån förutsättningarna är detta ett kraftprov från världssamfundet, säger klimatminister Isabella Lövin till TT.
Även EU anser att förhandlingarna gått bättre än väntat, enligt DN. Det har nu skapats en regelbok för hur klimatmålen ska kunna uppnås och hur ländernas arbete ska kunna mätas och jämföras. Samtidigt sköts flera viktiga frågor på framtiden. Som hur nuvarande åtagande ska skärpas för att matcha forskningen och hur fattiga länder ska ha råd att följa efter. Brasilien, under nya presidenten Jair Bolsonaro, pekas ut som ett av länderna som förhalade processen.
LÄS ÄVEN: • Parisavtalet kommer leda till 3 graders uppvärmning
Men den viktiga frågan om länderna gör tillräckligt för att hindra temperaturen att stiga mer än 1,5 grader, och därmed förhindra troliga katastrofala följder, lämnades fortfarande obesvarad. Avtalet får också kritik för att det använde oprecisa skrivningar på många områden.
Miljöorganisationerna delar inte heller världsledarnas optimism:
– Nyligen tryckte klimatforskarna på den röda larmknappen och sa att vi har bara drygt 10 år på oss att halvera utsläppen globalt om vi ska kunna förhindra katastrofala effekter till följd av klimatförändringar. Människor världen över kräver att politiker agerar. Därför är det en stor besvikelse att beslutstexten från klimatmötet innehåller så svaga skrivningar om vikten av att skärpa de nationella klimatmålen senast 2020 i linje med den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
LÄS ÄVEN: • Världens oro för klimatförändringar ökar, men miljöpolitiken uteblir
– Efter ett år av klimatkatastrofer och en varning från världens främsta forskare borde ha lett till så mycket mer. Istället har regeringarna svikit folket igen genom att ignorera forskning och skyldigheterna mot de mest utsatta. Utan omedelbart agerande kommer inte ens de starkaste regler ta oss någonstans. Folk förväntade sig handling och det levererade inte regeringarna. Det är moraliskt oacceptabelt, säger Jennifer Morgan, chef för Greenpeace International, till The Guardian.
FN:s generalsekreterare har nu kallat till ett särskilt klimattoppmöte hösten 2019 för att alla länder ska höja sina klimatambitioner senast 2020.
Källor: The Guardian, Dagens Nyheter och Naturskyddsföreningen
