Klimatförändringarna gör humlor i osynk med vårblommor
Humledrottningarna ger sig ut i snitt 14 dagar tidigare på våren än för 100 år sedan och det kan ställa till med problem för dem.
Humla på blommande sälg.
Enligt NZ Bumblebee Conservation Trust behöver humlor äta ungefär var 40:e minut för att inte svälta. Det gäller med andra ord att det finns gott om mat när humledrottningarna vaknar på våren. Den största andelen drottningar vill matcha sin flygtid med när sälgen blommar (se bild ovan) – ett av de viktigaste träden för Sveriges humlor. Men om humlorna skulle vakna innan vårblommorna slagit ut och erbjuder sin pollen och nektar kan humlorna både få det svårt att klara sig själva och att ge mat åt larverna som sedan ska bygga upp hela humlesamhället.
Vårt allt varmare klimat, som gjort att södra Sverige inte har någon vinter längre, innebär att humlorna ger sig ut allt tidigare på året. I snitt fem dagar tidigare än för 20 år sedan och jämfört med för 117 år sedan sker flygpremiären hela två veckor tidigare. Risken finns då att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder, så att humlorna inte kan hitta tillräckligt mycket föda när de behöver det som mest.
– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.
Även förlorade livsmiljöer
Men det finns fler besvär för humlorna. De har förlorat stora ytor av naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker. Idag består dessa områden istället av stora jordbruksfält med väldigt lite föda och boplatser åt humlor. Brist på föda, varmare klimat och ett mer varierat mikroklimat i dagens moderna jordbrukslandskap gör att humlor i Skåne får svårt att anpassa sig.
– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson, medförfattare till studien.
För att hjälpa humlorna listar forskarna flera lämpliga åtgärder
- Bevara naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
- Använd sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
- Anlägg blomsterremsor och häckar så att de gynnar pollinatörer.
- Öka sådden av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.
Läs även
- De mest värdefulla växterna för vildbin
- Så påverkas humlor av varmare klimat
- Alpina humlor kan slås ut av klimatförändringar
- Glyfosat drabbar humlor i det tysta
- Enkel insats för biologisk mångfald – humlor bor gärna i halmbalar
Källor: Lunds universitet och Biodiversity and Conservation
