Torkan slår hårt mot växter och djur. Foto: Erik Hansson
2014, 2016, 2018, 2019 och 2020 har södra Öland drabbats av torka. Det slår hårt mot områdets lantbrukare och hotar även alvarets unika miljöer. På södra Öland är klimatförändringarna redan tydliga.
– Jag tror att vi alla är väldigt överens om att det är en klimatförändring vi ser, och att vi måste ställa om och tänka annorlunda för att klara den här utmaningen, sa Karin Bergman, som är landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen i Kalmar län, till SVT Småland i augusti i år.
I samma veva skickade även Landshövdingen i Kalmar, Cecilia Schelin Seidegård, ett krisbrev till regeringen om torkan. Förutom att bönderna drabbas när det inte längre finns tillräckligt med bete till djuren och de måste stödutfodras så innebär det i sin tur att världsarvet på södra Öland är hotat om betet försvinner.
– Det började ju 2018, med den extrema värmen och torkan, då brändes gräset ner så det mesta dog. 2019 kom det mest ogräs och i år har vi just ingenting, berättade lantbrukaren Caroline Eriksson för SVT Småland.
Tusenårig tradition allt svårare
Vissa bönder har tvingats sluta med boskap och andra har halverat antalet djur och ta in dem redan i augusti, flera månader tidigare eftersom betet helt enkelt tagit slut. Även vinterfoderodlingar har gått sämre i ett av Sveriges regnfattigaste områden.
– Den högsta önskan jag har är att det ska bli ett normalår. Det skulle stärka den enskilde lantbrukaren på så många sätt, säger Roger Gustavsson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Mörbylånga, till P1 Morgon.
I flera tusen år har människan släppt djur på bete på alvaret vilket bidragit till den unika flora som finns på alvaret med speciella och anpassade växter som ölandssolvända och fårsvingel.
Klimatförändringarna är här
Ingrid Gudmundsson, informatör vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning på SMHI, säger till forskning.se att grunden till problemet är dålig grundvattenbildning. Det vatten som faller på ön har inte så mycket jord och våtmarker att lagras i och når inte grundvattnet.
Klimatförändringarna leder även till ökad avdunstning som ytterligare minskar tillgången till vatten. De närmaste 80 åren beräknas grundvattenbildningen i södra Sverige minska med 20 procent.
Mer nederbörd – men inte i sydöst
– Enligt klimatmodeller ser vi att nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden, men det gäller framförallt för de norra delarna och under vintertid. Sydöstra Sverige kommer däremot att få ökade problem med torka i framtiden. Vi kanske inte kommer att få så stora problem som i exempelvis Kalifornien, men grundproblemet med klimatförändringen består, säger Ingrid Gudmundsson.
SMHI gjorde 2016 en fördjupad klimatanalys av Kalmar län. Där konstaterades bland annat att antalet dagar med låg markfuktighet kommer bli 2-3 gånger vanligare de närmaste 80 åren. Dessutom kommer temperaturökningen under samma tid troligen bli 3-5 grader och upp till 6 grader varmare vintertid.
I november 2020 är grundvattennivåerna fortfarande under eller mycket under det normala på södra Öland. Det förs diskussioner mellan lantbrukare och länsstyrelsen om hur och när betet ska ske för att öka chansen för alvarets växter. Exempelvis vilket betestryck som växterna tål och hur tidigt boskapen ska släppas ut. Det diskuteras även lösningar i form av fler våtmarker på Öland.
Källor: P1 Morgon, Forskning.se, SVT Småland och Supermiljöbloggen
