Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet visar att sjukdomen sorkfeber som kan drabba människor, troligen kommer bli allt vanligare i takt med att vintrarna i norr blir blötare. En tidigare studie har också visat att risken ökar när livsmiljöer förstörs – till exempel i samband med kalhyggen.
Sorkfeber kan spridas från djur till människa, en så kallad zoonos-sjukdom, precis som borrelia, harpest, leptospiros, ebola och covid-19. I den nya studien har forskarna hittat varför antalet fall av sorkfeber hos människor kan variera stort mellan vintrar och varför ovanligt många smittades i norra Sverige 2007. Det kan dels förklaras av antalet skogssorkar eftersom de är det enda kända värddjuret för sjukdomen, men även regn har betydelse.
– Redan 2014 kunde vi se att antalet skogssorkar i kombination med antalet regndagar under vintern förklarade 84 procent av alla sorkfeberfall i norra Sverige. Men det var oklart varför just regn spelade en avgörande roll för infektion hos människor, säger Frauke Ecke, projektledare och universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
“Framtiden är här”
De kom fram till att under milda vintrar, när det faller regn på snö som sedan fryser igen, så bildas så kallad isbark längs marken. Det innebär i sin tur att skogssorkar trängs ihop i de små markutrymmen som inte är fyllda med vatten eller is. Många individer på liten yta ökar smittospridningen och dessutom överlever viruset lättare i den miljön. Särskilt känsligt verkar det vara om det kommer mycket regn i november.
– Många studier förutspår en ökad risk för utbrott att djurspridda sjukdomar i ett framtida och allt varmare klimat, framför allt i nordliga regioner. Vår studie visar emellertid att detta faktiskt redan har hänt. Framtiden är redan här, säger Frauke Ecke.
Biologisk mångfald hjälper
I tidigare studier har samma forskarteam visat att förstörda livsmiljöer, exempelvis vid kalhuggning eller skogsbränder ytterligare kan öka risken för överföring av viruset mellan skogssorkar och från dessa till människor.
– Detta på grund av att artsammansättningen bland smådäggdjuren förändras, skrev forskarna i fjol.
Ytterligare en faktor är viktig när det gäller spridningen av zoonoser – biologisk mångfald. En studie från 2019 visade att i områden med många arter ökar konkurrensen mellan dem och då minskar ofta smittspridningen av sjukdomar som exempelvis sorkfeber och borrelia.
Att stoppa krisen för klimatet och den biologiska mångfalden är med andra ord bra sätt att också minska risken att sjukdomar sprids från djur till människor.