Kraftledning. Foto: Holger.Ellgaard – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, Länk
Kraftledningsgator som röjs regelbundet utgör stora ytor i Sverige. De kan öka den biologiska mångfalden om de sköts på rätt sätt. I ett nytt projekt ska det undersökas om de kan gynna vildbin och andra hotade arter, rapporterar Vetenskapsradion.
Svenska kraftnät har 15 000 kilometer kraftledningsgator. De röjs regelbundet från träd och höga buskar av säkerhetsskäl och påminner om hur bönder röjde och underhöll marker i odlingslandskapet. Dessa stora ytor påminner på sina håll om ängsmark, särskilt där det är näringsfattigt och kalkrikt. Här trivs många ängs- och gräsmarksarter som till exempel slåtterblommor, solvändor och olika dagfjärilar. Kraftledningsgator har också visat sig vara viktiga spridningsvägar för dagfjärilar.
– Det här är en mycket eftersatt del av svensk naturvård. Det är en biologisk parallell till odlingsmark med en fantastisk artflora, men dessa ruderatmarker uppskattas inte på samma sätt, berättade Magnus Stenmark, som jobbat mycket med dessa marker, i en intervju med Natursidan 2017.
LÄS ÄVEN: • Fantastisk biologisk mångfald i förbisedda marker
Nu pågår ett nytt projekt som ska undersöka om det med hjälp av grävmaskiner går att återskapa livsmiljöer även för vildbin och andra arter som kräver nakna sandytor. De sår också ängsblommor för att ytterligare gynna bina. Svenska kraftnät uttrycker sig i Vetenskapsradion positivt till att göra något mer av marken.
LÄS ÄVEN: • Skötseln av 60 000 mil vägkanter i teorin och praktiken
– Det handlar om att imitera naturkatastrofer. Vi har haft naturkatastrofer i landskapet som har skapat den här typen av miljöer. Skogsbränder, stora stormar, vattendrag eller en flock med framrusande uroxar har skapat erosion i marken. Det handlar om återkommande störning av marken, säger Niklas Johansson på Länsstyrelsen i Jönköping, till Vetenskapsradion.
LÄS ÄVEN: • Små förändringar kan göra skötsel av vägrenar till viktig naturvård
Tidigare insatser i kraftledningsgator har bland annat visat att silvergökbin och guldsandbin kan gynnas genom att det planteras ängsvädd och röjdes fram sandbäddar längs en kraftledningsgata.
Källor: Vetenskapsradion och Centrum för biologisk mångfald
