Kan rewilding i Rumänien inspirera Sverige?

Andris Fågelviskare, känd för sin enastående förmåga att härma fåglar, har i Sverige bott en hel del ute i skogen, bland annat i vargrevir. Han har också lett guidade turer i de svenska skogarna. Nu befinner han sig i Karpaterna i Rumänien och är involverad i ett stort projekt med ambitionen att skapa ett vildare Rumänien. Här jobbar Andris bland annat med att installera kamera-fällor för inventering av stora rovdjur och klövdjur och under vintern låg fokus på att finna vargspår och spillning. Nu börjar turistsäsongen och då kommer det bli fler guidningar av de allt fler naturturisterna som söker sig till området. 

– Området som jag jobbar i är på många sätt väldigt vilt, med en otrolig biologisk mångfald knuten till både berg, urskogar och kulturlandskap. I en enda dalgång här finns till exempel lika mycket vitryggig hackspett som det finns i hela Sverige. Dock har mängden betesdjur i landskapet minskat då allt fler väljer en mer civiliserad livsstil, och den yngre generationen lämnar landsbygden. Urskogarna här avverkas också i allt snabbare takt.

Andris jobbar för organisationen Carpathia som bland annat jobbar med att återinföra arter som historiskt funnits i Karpaterna, såsom bäver, visent och Donau-lax. Planer finns också på att återinföra gåsgam, grågam och lammgam. Tanken är att ekosystemets alla aktörer ska finnas på plats så att den biologiska mångfalden säkras. Carpathia skyddar även skogar, främst genom att helt enkelt köpa upp marker. Organisationen äger för närvarande strax under 30 000 hektar, och äger jakträtten på drygt 80 000 hektar, berättar Andris.

Hur sköter de dessa skogar?
– De restaurerar tidigare kalhuggna ytor genom återplantering med den ursprungliga trädsammansättningen. I monotona granplantager huggs små ytor upp och återplanteras med bok, ask, alm, sykomorlönn med mera för att långsamt bilda en mer varierad skogsmiljö. Där de har jakträtt skyddas allt vilt, för att stammarna ska vara i naturlig balans. På många håll har till exempel kronhjort, gems och vildsvin utsatts för hårt jakttryck. Den långsiktiga planen är att bilda en nationalpark på minst 200 000 hektar i Făgăraş-bergen, den största i Europa, med utrymme för starka stammar av både stora rovdjur och vandrande vilda växtätare. Ett “Europas Yellowstone”. 

Lokalbefolkningen är över lag nöjd med förändringen att skydda och återställa naturen, berättar Andris. Framför allt eftersom de märker att naturturismen skapar en växande ekonomi i området med lokalt anlitade guider, parkvakter och skogsplanterare.

– Rumänien är ett land som moderniserats väldigt sent, så på landsbygden lever fortfarande väldigt många som man gjorde förr. Man har sina odlingar, fruktlundar och slåtterängar, kor, getter och får går fritt på bete i landskapet och upprätthåller en otroligt rik flora och fauna. Med hjälp av herdar och hundar är angrepp från rovdjur ett minimalt problem, frigående djurhållning samexisterar med starka rovdjursstammar. Något som både fåravel och renskötsel i Sverige skulle kunna lära sig utav. Framförallt björnpopulationen här är den tätaste i Europa, så det känns väldigt spännande att röra sig här, och dagligen stöta på färska björnspår och ibland björnen själv. Visst finns en viss rädsla för björn hos lokalbefolkningen, men i det stora hela är det en fungerande samexistens.

Hur är jakt på rovdjur i Rumänien jämfört med situationen här i Sverige?
– Här i Rumänien är jakt på stora rovdjur som varg och lo förbjuden. Till och med skyddsjakt är förbjuden! Detta trots att det finns betydligt fler rovdjur än i Sverige, på en yta som är hälften så stor och med dubbla befolkningsmängden. Björn kan skyddsjagas, men endast om det är en björn som ställer till stora problem, och inga skydds eller skrämselåtgärder har fungerat. Det är långt ifrån situationen i Sverige där rovdjur både troféjagas, och skyddsjagas i förebyggande syfte, till exempel för att björn vistas i område med ren, eller för att folk är rädda för en varg som synts nära bebyggelse. Jakt-intressena har inte alls samma inflytande över naturvården här som i Sverige. Ytterst få människor är rädda för varg i Rumänien. Rovdjuren är en del av vardagen, och har så alltid varit. 

Med dina erfarenheter från Rumänien – hur skulle du vilja se att rewilding utvecklas i Sverige?
– Det jag hittills upplevt i Rumänien visar verkligen hur mycket som kan åstadkommas på relativt kort tid, om eldsjälar kommer samman, och naturen ges mer utrymme. I Sverige har naturvården överlag fokuserat på att skydda väldigt små områden. Vi är bland de sämre i Europa när det kommer till skydd och restaurering av natur, och omvärldens bild av Sverige som ett “föregångsland” håller på att dö ut. Vi behöver tänka större. Ekosystem kan inte fungera långsiktigt som små isolerade öar i ett trasigt landskap. Vi behöver hjälpa de naturliga processerna att komma igång i det större landskapet, knyta samman livsmiljöer och ge arter möjlighet att uttrycka sin fulla potential. Vi har otroliga möjligheter att återuppbygga levande landskap i Sverige, vi har utrymmet och resurserna. Det som krävs är att vi ser till andra värden än de rent ekonomiska, all mark i Sverige behöver inte dedikeras till maximalt resurs-uttag.

Andris påpekar att vi alla tjänar på ett vildare landskap i längden och att ett rikt land som Sverige borde kunna göra det om det är möjligt i ett fattigt land som Rumänien.

– Jag ser framför mig ett Sverige med storslagna fjäll och skogslandskap i norr, med plats också för stora rovdjur i rikligt antal. Och i söder blandade skogar, våtmarker och ängs-landskap, med hjortar, vildsvin, visenter och vildhästar, i balans med stora rovdjur. Och ett myllrande insekts och fågelliv, färgsprakande flora, hållbar naturturism. Allt som krävs är att vi vågar se det vilda i oss själva. Och låta det vilda ta plats omkring oss. 

Läs även

• Visenter ska testas i svenska skogar
• Visenternas återkomst i Europa fortsätter
• Olaglig avverkning av urskog i Rumänien: ”EU måste agera!”
• Rumänien förbjuder troféjakt på varg, björn och lodjur