Kampen om mossarna: “Vi slutar inte förrän det blir förbud mot torvbrytning”

Under tre veckor sommaren 2023 gick ett gäng personer ut på Flymossen, en våtmark i Kronobergs län, med tält, spadar och banderoller. Syftet var att protestera emot och uppmärksamma den torvbrytning som pågår i Sverige, och hur detta bidrar till klimatrkisen. Nätverket Återställ våtmarker har gjort sig välkända med sina aktioner för att uppmärksamma klimatkrisen och pressa regeringen till att prioritera skyddet och återställning av våtmarker. 

– Vi har experimenterat genom åren så att vi stör precis så mycket som behövs för att komma med i media, nå ut med vårt budskap, och få en respons från samhället, berättar Pontus Bergendahl och Helen Wahlgren, talespersoner för Återställ våtmarker. 

Pontus fortsätter:
– Med våra aktioner på mossarna där det finskägda bolaget Neova bryter torv vill vi initiera en folkbildningskampanj om vad torv är, dess klimatskada, samt hur mycket torvbrytning som sker i Sverige. Vi vill också driva opinion och påverka den lokala och nationella politiken.

– Utöver detta ville vi uppmärksamma att det är ett statligt finskt företag som bryter mest torv i Sverige. Och detta trots att Finland har mottagit 465 miljoner euro från EU för att fasa ut sin egen torvbrytning, tillägger Helen Wahlgren. 

Ute på Flymossen fokuserade gruppen på att störa den dagliga torvbrytningen av Neova, samt gräva igen de diken som gjorts för att torrlägga våtmarken. Efter flera varningar och bortföranden från polisen blev de till slut gripna och åtalade för grovt olaga intrång, skadegörelse och egenmäktigt förfarande. 

Beslutet från Jönköpings tingsrätt

Tingsrätten i Jönköping ogillade fallet mot de 22 som stod åtalade, och aktivisterna friades nyligen på samtliga punkter. Enligt tingsrätten kunde ett så vidsträckt område som Flymossen inte anses utgöra en sådan plats där allmänheten inte får vistas. Alltså var regler för olaga intrång inte relevanta. Istället gällde allemansrätten. Därmed kan nu aktivister, och andra från allmänheten, vistas på området. 

– Detta innebär att de hot som Neova riktat mot lokalbor om att de inte får gå up på mossarna varit helt fel, berättar Pontus Bergendahl, som påpekar att frågan om allemansrätten alltid var en viktig fråga i deras aktion. 

Vem stod för skadegörelsen egentligen?

Tingsrätten fann också att aktivisterna inte gjort sig skyldiga till skadegörelse, eller försök därtill. Detta var delvis för att den utsträckning skada som Neovas representant beskrivit till följd av aktionerna inte kunde styrkas, men även för att torven i sig inte skadats. Pontus och Helen anser att just den delen av domen gav en viktig bekräftelse:
– När vi stod ute på mossen, omringad av förstörd torv och våtmark, så kändes det ganska komiskt då polisen kom och sa att vi skulle bli häktade för skadegörelse.

Då aktivisterna lämnat kvar jorden och torven som de bearbetade för att fylla i dikena, så kunde deras agerande inte heller ses som egenmäktig förfarande. Beslutet följde samma linje som den tidigare domen i Eksjö från december 2024, där sex personer också friades från misstankar efter att ha grävt igen diken. 

Torv och klimatet

Brytning av torv innebär att stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären, och bidrar därmed till att påskynda klimatkrisen. Enligt den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) så utgör utsläpp av växthusgaser från utdikade och skadade torvmarker hela 5 procent av den globala koldioxidutsläppen. Det tar dessutom väldigt lång tid för att bildas; cirka 1 mm torv per år. Naturvårdsverket klassar därför ”i de flesta sammanhang” torv som ett fossilt bränsle eftersom det tar så lång tid att bildas.

– Torvmarker innehåller dubbel så mycket koldioxid som världens skogar. Så det är viktigt att låta torven bli kvar i marken så att inte den bryts ned, berättar Åsa Kasimir, professor i geovetenskap på Göteborgs Universitet, för TV4. Därför vill EU fasa ut brytning av torv, som menar att dess utvinning och bruk kan jämföras med produktionen av andra orena energislag, exempelvis kol. 

Nya tillstånd till torvbrytning i Sverige

Våtmarker i Sverige har minskat kraftigt de senaste århundraden. Sedan 1800- och 1900-talet har stora arealer våtmarker torrlagts, främst för att skapa jordbruksmark eller utöka planterade skogar för virkesproduktion. Idag fortsätter torvbrytning i Sverige. Även om produktionen av energitorv minskat så har produktionen av torv till trädgårdar och stallströ ökat kraftigt, och utgjorde 85 procent av Sveriges bruk av torv i 2021. Sedan flera år tillbaka pågår en kampanj bland svenska fritidsodlare om att halvera torvanvändningen.

I Sverige har nästan en fjärdedel av våtmarkerna försvunnit, vilket har orsakat en förlust av flera av de tjänster som våtmarker står för, såsom kolsänka, att bidra till vattenrening, ge stabilt flöden i vattendrag och motverka torka och översvämning. De utgör också bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är därmed otroligt viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. 

Nya tillstånd trots löften om våtmarkssatsningar

I febuari 2024 berättade regeringen att de ville förenkla processen för att återväta våtmarker, och framhävde dessa som en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatutsläppen. Trots detta fortsätter länsstyrelser att ge ut nya tillstånd för torvtäkter. 

– Det går inte ihop, de gör precis tvärtom. Alla politiska partier i Sverige tycker att det är viktigt att återställa våtmarker, men samtidigt tillåter regeringen Neova att gräva upp torv. Att göra det är ännu värre än att inte återställa våtmarker. Hela idén med att återställa våtmarker är ju att bevara torven i marken, berättar Pontus Bergendahl och Helen Wahlgren.