Svartfotad iller. Foto: USFWS Mariomassone. Licenserad under CC BY 2.0 via Commons
Den svartfotade illern är fortfarande akut hotad och det återstår bara 300 individer i hela världen. I kampen för att rädda arten lär sig forskarna också förhoppningsvis mycket om hur pesten fungerar.
– Folk har en idealbild av hur bevarande av hotade arter går till. Du öppnar burarna och låter dem gå ut. Det är inte så enkelt att omvända all den påverkan som människor har på vår miljö, säger biologen Travis Livieri till The Guardian.
Det finns idag bara ungefär 300 svartfotade illrar kvar i världen. Alla lever på ungefär 20 platser i västra USA, Kanada och Mexiko och alla härstammar från 18 illrar som togs från ett förökningsprogram under 80-talet. I det vilda var arten då utrotad.
Förr var det stora hotet mot den svartfotade illern att deras livsmiljöer exploaterades och att deras främsta byten, präriehundar, sköts och förgiftades. I dagsläget är det istället bakterien Yersinia pestis, som är det stora hotet och det behövs fortfarande stödinsatser och uppfödning för att de svartfotade illrarna ska klara sig. Dessutom används insektsgifter för att slå ut de loppor som sprider den dödliga pesten, samt manuell vaccinering av illrar. Tidigare har även spektakulära metoder som 20 år gammal sperma och drönare som släpper vaccin-godis använts.
Just nu anses dessa metoder effektivast, men det forskas också i flera andra möjligheter. Dessutom försöker forskare lista ut hur den komplicerade pesten fungerar. Ett tag kan den existera “i bakgrunden” utan att göra så mycket väsen av sig för att sedan plötsligt slå ut nästan varenda svartfotad iller och präriehund i ett område på ett sätt som påminner om hur pesten härjade i Europa på Medeltiden. Hur dessa mekanismer fungerar är fortfarande oklart.
Källa: The Guardian
