Kampen om skogen i Hågadalen-Nåsten går vidare. Naturskyddsföreningen Uppsala vill inte att det ska avverkas alls i naturreservatet och att skogarna ska “skyddas på riktigt”. Skogschefen försvarar avverkningarna.
Naturreservat i Sverige har så kallade skötselplaner. I dessa framgår hur naturen ska skötas. Ibland ska den bara låtas vara, men ibland kan det till exempel behövas betande djur för att inte en äng ska växa igen eller rensas bort snabbväxande granar runt en gammal ek för att den inte ska bli utkonkurrerad. I vissa naturreservats skötselplaner är till och med “normala skogsbruksmetoder” tillåtna i utvalda delar. Exempelvis kalhyggen. Så är fallet i Hågadalen-Nåsten – ett populärt friluftsområde och naturreservat utanför Uppsala. Det tycker Adam Wallin, ordförande Naturskyddsföreningen Uppsala, är helt fel.
– Det industriella skogsbruk som universitetet låter bedrivas på sin mark hör inte hemma i ett naturreservat, speciellt inte ett reservat som är så välbesökt som Hågadalen-Nåsten.
Kan det inte vara aktuellt med visst skogsbruk i ett naturreservat?
– Om det inte är fråga om renodlade naturvårdshuggningar är det svårt att se varför skogsbruk ska vara tillåtet i naturreservat av annat än diplomatiska skäl. Om syftet med reservatet att skydda natur bör det inte vara tillåtet att avverka den, säger Adam Wallin.
För att stoppa avverkningarna har föreningen lanserat webbplatsen skyddanasten.nu och en kampanjfilm (se nedan).
“Skog i vissa naturreservat behöver skötas”
Anders Söderström, skogschef för Uppsala Akademiförvaltning (UAF), är av en annan uppfattning.
– Skogen används till mycket. Det behöver inte vara en intressekonflikt. Skogen som berörs ägs av fjorton olika stiftelser och förvaltas av Uppsala akademiförvaltning. Vi har inget privat vinstintresse utan vi lyder under stiftelselagen och vår uppgift är att långsiktigt sköta skogarna så det finns ekonomiska förutsättningar att uppfylla stiftelsernas ändamål. Det finns olika typer av naturreservat. I vissa reservat bedrivs det skogsbruk och i andra gör man det inte. Vi följer den skötselplan för reservatet som förvaltaren Uppsala kommun beslutat om. Skog i vissa naturreservat behöver skötas. Det kan förstärka vissa naturvärden och förbättra för friluftslivet.
På vilket sätt kan skogsbruket förbättra naturvärden och friluftslivet i området?
– Det är ofta så att människor upplever höga rekreationsvärden i den skötta produktionsskogen. Den är trevlig att vandra och kanske plocka svamp i. Vissa känsliga skogslevande arter gynnas av den störning som en avverkning medför. Solbelysta tallar och aspar som lämnas kvar vid avverkning uppskattas av många.
Kan det inte vara aktuellt att använda mer skonsamma skötselmetoder som plockhuggning i ett så här populärt friluftsområde med höga naturvärden?
– Plockhuggning eller kontinuitetsskogsbruk kan under rätt betingelser vara ett alternativ till det normala trakthyggesbruket, säger Anders Söderström.
Vad skulle kunna få UAF att upphöra med avverkningarna?
– Kommer reservatsförvaltaren fram till att Hågadalen-Nåsten helt ska undantas från skogsbruk så får vi naturligtvis förhålla oss till detta.
I våras stoppade Universitetsförvaltningen planerad avverkning av 4,5 hektar i området efter kritik och protester från bland annat 400 forskare, lärare och elever på Uppsala universitet. Nu hoppas Naturskyddsföreningen Uppsala att universitet helt ska sluta med avverkningarna och ge skogen ett “riktigt skydd”.
– Uppsala universitet avsatte på 80-talet 100 hektar skog i Nåsten. Detta låg till grund för reservatsbildningen under 90-talet. Om universitet kunde avstå från maximal vinst då, kan de även göra det idag. Dagens produktionsskogar är bara attraktiva för friluftsliv en kort period innan de avverkas. Som kalhyggen och täta ungskogar har de mycket negativ påverkan på upplevelsen. Nåsten kan inte behandlas som vilken skog som helst. Det är ett tätortsnära naturreservat med stora värden för både människor och biologisk mångfald. Det är dags att Uppsala universitet skyddar sin skog i reservatet en gång för alla, säger Adam Wallin.