Kamp och kunskap för ängens växter och bevarande
På lördag 5 augusti är det Ängens dag med både mängder av aktiviteter och möjlighet att lära sig känna igen ängens växter. Målet är att uppmärksamma, skydda och återskapa denna artrika naturtyp, som det bara återstår spillror av i Sverige.
Äng med bland annat rödklint.
Ängens dag firas bland annat av Naturskyddsföreningens många lokalkretsar (se program här), men även genom projektet Världens längsta blomsteräng där tanken är att landets vägkanter ska börja skötas med hänsyn till biologisk mångfald för att på så sätt skapa en långsträckt, smal blomsteräng genom Sverige.
– Sveriges alla vägkanter är bortglömda ytor med stor potential att förvandla till blommande marker. Vi vill skapa en korridor av ängsblommor på tusen kilometer genom hela landet som kan bli ett paradis för bin, fjärilar och andra pollinatörer, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen.
Tanken med båda projekten är att lyfta vikten av ängen – den artrikaste naturtypen i Sverige, som på bara en kvadratmeter kan rymma tiotals växtarter, varav många dessutom är mer eller mindre hotade. Nästan hälften av de bofasta kärlväxterna i Sverige finns dessutom just i gräsmarker. Trots den höga artrikedomen och att så många djur är beroende av växter som mestadels hittas på ängar, så går det dåligt för naturtypen i Sverige. Det återstår bara knappt en procent av de ängsmarker som fanns i Sverige för 100 år sedan.
800 hotade arter och ny fälthandbok
Som exempel på hur viktiga ängarna är kan nämnas att enligt SLU Artdatabanken hotas över 800 växt- och djurarter i dag på grund av att marker inte längre hålls öppna med slåtter och bete.
För att sprida kunskap om ängens många växtarter och hur man känner igen dem har SLU Artdatabanken släppt en rad “nycklar” för att känna igen exempelvis växterna gentianor och olika strån och blad i ängsmarker. Det har också släppts en fälthandbok för inventerare inom ängs- och betesmarksinventeringen som kan laddas ned gratis från Jordbruksverkets webbplats. Tanken med boken är att hjälpa inventerare att identifiera signalarter i ängar även utifrån karaktärer som blad, strån och fruktställningar.
Läs även
• Tre inspirerande exempel på ängar
• En timmes gratis föredrag om ängar online
• Så anlägger du en äng
• Allt fler ängar i Sverige – städer viktig roll
• Stora möjligheter att kombinera solcellsparker med ängar
Källor: Naturskyddsföreningen och SLU Artdatabanken
