Hur kan näringsfattig buskmark i sydvästra Australien vara så artrika att de kallas “knähöga tropiska regnskogar”? Enligt en ny studie från Australien, Panama och Sverige, däribland Paul Kardol och David Wardle vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, beror det på en jordlevande organismer som samverkar med växternas rötter.
20 procent av världens växtarter växer på näringsfattig buskmark i varmt, torrt klimat på endast 5 procent av jordens yta. På vissa håll är dessa marker oerhört artrika, trots att växterna konkurrerar om samma utrymme och resurser (solljus, näring, vatten).
I en artikel i tidskriften Science, visar forskare att det delvis beror på en “myriad av olika jordlevande organismer som samverkar med växternas rötter genom olika återkopplingssystem”.
– Växters rötter lever i nära samverkan med flera typer av jordlevande organismer, som bakterier, svampar och små djur. Medan en del av dessa kan skada eller till och med döda växten, är andra bra för växten genom att främja tillgången på näring och skydda mot skadeangrepp på rötterna. Vi vet ganska mycket om effekten av enskilda grupper av jordlevande organismer på vissa växters tillväxt, särskilt i jordbrukssammanhang. Men den samlade effekten av de jordlevande organismerna på bevarandet av växters mångfald i naturliga ekosystem har man – hittills – inte vetat mycket om, berättar Paul Kardol och David Wardle vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, i ett pressmeddelande.
Forskarna valde ut 16 växter från ett av de artrika buskmarksområdena i sydvästra Australien och testade att utsätta dem för olika kombinationer av jordlevande organismer. Med hjälp av en simulations-modell kom de fram till att samexistens av många olika växtarter gynnas, eftersom det hindrar ett fåtal arter från att konkurrera ut de andra.
Enligt forskarna är det här den första studien som kunnat visa att jordlevande organismer spelar en viktig roll för att bevara mångfalden bland växter i mycket artrika ekosystem.
Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.