Knubbsäl. Foto: Erik Hansson
Naturvårdsverket har meddelat nya regler för jakt på säl. Det närmaste året får 2 000 gråsälar skjutas i licensjakt och 900 knubbsälar och 400 vikare får fällas i skyddsjakt.
Hösten 2019 ändrades jaktförordningen för att tillåta licensjakt på gråsäl. Tidigare var bara skyddsjakt tillåtet. Totalt får nu 2 000 gråsälar skjutas.
– Vi inför nu licensjakt på gråsäl. Gråsälspopulationen är livskraftig och har haft en god tillväxt under flera år. En starkt bidragande orsak till att licensjakt införs är att skadorna på fisket ökar och har gjort så en längre tid. Sälar tar fisk ur fiskenät och förstör fiskeredskap. Tidigare har endast skyddsjakt varit tillåtet inom ett begränsat område i direkt anslutning till pågående fiske. Nu kan jakten bedrivas i större områden säger Marcus Öhman, enhetschef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Även 900 knubbsälar och 400 vikare får skjutas, men enbart i skyddsjakt. Det innebär att de får skjutas “inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där sälar orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen”. Målet med skyddsjakten är att rikta den mot “skadegörande individer”.
Tom Arnbom, havsexpert på WWF, är kritisk till skyddsjakten på vikare.
– Jag har stora problem med skyddsjakten på 400 vikare. Lika många får skjutas i Finland och därpå mörkertalet på bifångster i nät. Det finns uppskattningsvis 20 000 vikare i Östersjön. De kommer försvinna från Rigabukten relativt snart och sedan Finska viken på grund av klimatförändringarna och brist på vinteris. Havs- och Vattenmyndigheten har speciellt lyft vikaren som en art som hotas av att utrotas i Östersjön på grund av framtida bristande isar. Idag är ökningen av stammen 4,7 procent per år. Skyddsjakten och bifångsten kan stoppa ökningen och bidra till att vikaren riskerar dö ut tidigare än beräknat. Istället bör man öka populationen maximalt. Jag är väl medveten om fiskeriproblemen och vikaren, men den enda långsiktiga lösningen är förändrade fiskeredskap eller ändrat fiske, säger Tom Arnbom, havsexpert på WWF.
Källa: Naturvårdsverket
