Isfria somrar i Arktis är nu oundvikligt

De första isfria somrarna i Arktis kan ske så tidigt som under 2030 menar forskarna som kommit fram till att tidigare uträkningar underskattat uppvärmningen i Arktis. I sin studie, publicerad i Nature, drog de också slutsatsen att 90 procent av issmältningen beror på människoskapad global uppvärmning.

– Tyvärr har det blivit för sent att rädda sommarhavsisen i Arktis. Som forskare har vi varnat för förlusten av arktisk sommarhavsis i årtionden. Detta är nu den första stora komponenten i jordsystemet som vi kommer att förlora på grund av den globala uppvärmningen. Folk lyssnade inte på våra varningar. Det här startar ytterligare en varningsklocka – att även liknande prognoser för andra delar av jordsystemet också kommer att börja slå in under de kommande årtiondena, säger Dirk Notz, professor vid Hamburgs universitet i Tyskland, som ingick i forskargruppen, till The Guardian.

Forskarna tror att den största påverkan för våra samhällen kommer vara genom ökade extremväder, så som värmeböljor, skogsbränder och översvämningar. Något vi redan börjat uppleva i stora delar av världen.

När isen smälter från Arktis påverkar det inte bara närmiljön. Det får även kraftiga effekter långt söderut på jordklotet. En studie från 2022 visade hur issmältningen kan förstärka väderfenomenet El Niño och att det kommer ske oftare i framtiden. El Niños har de senaste årtiondena orsakat svåra översvämningar, cykloner och förödande torka runt om i världen med ungefär 3-5 års mellanrum. 2015-2016 års El Niño byggde upp rekordstora orkaner i södra Stilla havet och Mexiko, samt svår torka i Sydostasien och i södra Afrika.

Läs även

• Issmältningen nu fem gånger snabbare än på 90-talet
• Isförlusten i Arktis påverkar stora delar av jordklotet
• Ny studie: Kraftig havsnivåhöjning oundviklig
• 1-2 meters havshöjning oundvikligt enbart från Grönland
• Isen smälter allt snabbare världen över
• På 20 år har Islands glaciärer minskat med 800 kvadratkilometer
• Issmältning går allt snabbare – havsnivåhöjning underskattas

Källor: Nature och The Guardian