IPBES: Invasiva arter ett accelererande hot

Ofta när en främmande art flyttas till ett nytt ekosystem klarar den inte konkurrensen, men ibland händer det att en art hittar en tom nisch där den kan hitta både gott om mat eller livsmiljöer och slipper naturliga fiender. Då kan den spridas okontrollerat och brukar benämnas invasiv främmande art. Alla främmande arter klassas med andra ord inte som invasiva. Ungefär 6 procent av främmande växter, 22 procent av främmande ryggradsdjur, 14 procent av ryggradslösa djur och 11 procent av främmande mikrober har visat sig vara invasiva och utgöra ett hot mot naturen och människor. De har bland annat orsakat ett stort antal lokala artutrotningar när befintliga arter inte klarat den nya konkurrensen.

Kostar enorma summor

I en ny rapport från IPBES (FN:s plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster) slår de 86 experterna från 49 länder fast att hotet från dessa invasiva arter kraftigt har underskattats. Fler än 3 500 främmande arter klassas som invasiva och utgör därmed ett starkt hot mot naturen och de ekosystemtjänster mänskligheten får av naturen. Kostnaden dessa arter orsakar är nu uppe i över 423 miljarder dollar årligen. En summa som fyrdubblats varje årtionde sedan 1970.

Det här är inte enbart en fråga för naturen. Även mänskligheten påverkas direkt av invasiva arter. 80 procent av dem har en negativ effekt på naturens bidrag till mänskligheten, framför allt genom försämrad livsmedelsproduktion. 85 procent har också en negativ effekt på människors hälsa, som till exempel genom att sprida sjukdomar som malaria, Zika-viruset och West Nile-virusinfektion.

De tre värsta invasiva arterna i världen, sett till hur många områden som de påverkar:

• Vattenhyacint
• Eldkrona
• Svartråtta

– Det skulle vara ett extremt kostsamt misstag att betrakta biologiska invasioner enbart som någon annans problem. Även om de specifika arter som orsakar skador varierar från plats till plats är detta risker och utmaningar med globala rötter men mycket lokala effekter, som drabbar människor i alla länder, från alla bakgrunder och i alla samhällen – även Antarktis är drabbat, säger Anibal Pauchard, en av de tre huvudansvariga till rapporten.

Situationen förvärras

Många av de faktorer som sprider invasiva främmande arter förväntas bli allt värre framöver. Det gäller till exempel den allt snabbare globala ekonomin, intensifierade och utökade exploatering av mark och hav, samt demografiska förändringar. Dessutom har 45 procent av världens länder valt att inte lägga en krona på att hantera invasiva arter. Under 2023 gäller det även Sverige.

– Även utan introduktion av nya främmande arter kommer redan etablerade främmande arter att fortsätta att utvidga sina utbredningsområden och sprida sig till nya länder och regioner. Klimatförändringarna kommer att göra situationen ännu värre, säger Helen Roy, en annan av de huvudansvariga för rapporten.

Insatser gör skillnad

IPBES tar också upp vissa hoppingivande aspekter. Till exempel att det numera finns bra åtgärder för de flesta invasiva arter som fungerar och att över 60 procent av de riktade insatserna har varit framgångsrika.

– Förebyggande åtgärder är absolut det bästa och mest kostnadseffektiva alternativet, men utrotning, inneslutning och kontroll är också effektiva i specifika sammanhang. Återställande av ekosystem kan också förbättra resultaten av förvaltningsåtgärder och öka ekosystemens motståndskraft mot framtida invasiva främmande arter. Hanteringen av invasiva främmande arter kan faktiskt bidra till att mildra de negativa effekterna av andra drivkrafter för förändring, säger Anibal Pauchard.

Tidigare studier har också visat att hög biologisk mångfald och rovdjur är viktiga faktorer för att stoppa invasiva arters framfart.

Situationen i Sverige

2021 konstaterade Naturvårdsverket att kunskapen är dålig om invasiva arter i Sverige och lanserade en stor informationskampanj tillsammans med bland andra länsstyrelserna. 2023 tog den nuvarande regeringen bort hela budgeten för bekämpning av invasiva arter. Nu, samma dag som IPBES släppte sin nya rapport, meddelar Sveriges regering att det nu avsättas 50 miljoner kronor per år under perioden 2024 – 2026 för ändamålet. Under förra regeringen satsades det 53 miljoner kronor per år enligt Naturskyddsföreningen.

– Samhällskostnaderna som kommer av att invasiva främmande arter sprids är redan väldigt höga, menar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Våra myndigheter gör ett väldigt viktigt arbete här, men de är beroende av att allmänheten bidrar genom att rapportera in fynd av invasiva främmande arter som man träffar på ute i naturen.

Läs även

• Hotad and stoppar hot från mussla
• Giftig, invasiv fjäril sprider sig i England
• Dålig kunskap om invasiva arter i Sverige
• Stor, glupsk och aggressiv – ny invasiv art upptäckt i Sverige
• Regeringen tar bort budget för att bekämpa invasiva arter
• Mindre aggressiva frökenfiskar vid öar med invasiva råttor
• Nytt däggdjur för Storbritannien upptäckt
• Lodjur tar invasiva mårdhundar i Finland
• En av världens mest invasiva arter sprider sig i Sverige

Källa: IPBES