Invasiv groda jagas i Stockholm
Ett 60-tal sjögrodor har skjutits i Stockholmstrakten för att minska riskerna för den biologiska mångfalden.
Sjögroda.
Sjögrodan är en främmande art som anses kunna skada den biologiska mångfalden i Sverige. Dels eftersom den äter upp många andra arter, men också för att den kan hybridisera med gölgrodan. Det vill säga att dessa båda arter kan para sig med varandra och därmed kan den rödlistade gölgrodan utsättas för ytterligare hot. Dessutom kan sjögrodan bära på svampsjukdomen chytridiomycosis, som slagit hårt mot groddjur i världen.
Under sommaren har jägare skjutit ett 60-tal sjögrodor i Tyresö söder om Stockholm, rapporterar Naturmorgon i P1. Detta för att hindra att de sprids ytterligare i den svenska naturen.
De har setts och hörts där under sommaren i en damm vid en skola, men också i den intilliggande Kalvfjärden. Det finns även uppgifter om att grodorna, som även kallas skrattgroda på grund av sitt läte, funnits i området sedan 2019.
Lever vilt i Baltikum
Normalt sett lever sjögrdan i östra delarna av Europa (som närmst i Estland) och i ett område bort till Kina. Det är världsdelens största, inhemska groda och kan bli 13-15 centimeter lång. Det kan jämföras med vanlig padda som kan bli 12 centimeter.
I Finland räknas sjögrodan också som invasiv. Där hittades de första exemplaren på 1930-talet. 30 år senare hade arten utrotats ur landet, men på 2000-talet är den tillbaka och det görs nu ett tiotal observationer årligen.
Veck i huden
Att skilja sjögrodan från andra grodor är inte det lättaste, men några kännetecken är två “veck” i huden som går längs med kroppen på ryggen, relativt tätt sittande ögon och ofta mörka fläckar på ryggen. Hanarna har dessutom två gråaktiga säckar vid munnen som används för att få fram det skrattande lätet som kan höras under vår och sommar.
Källa: Naturmorgon i P1, Non-native species secretariat GB och Artfakta
