Tokaygecko från Vietnam. Foto: Claes Andrén
“Den biologiska mångfalden är viktig för mänsklighetens överlevnad på jorden”. Det säger Claes Andrén som nu gjort två program om detta ämne för SVT med titeln “Naturen som förebild”. För Natursidan berättar han öppet om sitt arbete och frågorna som han brinner för.
Claes Andrén har ägnat hela sitt liv åt att studera och lära om naturen, både privat och i hela sitt yrkesliv.
– I tidiga tonåren var det skalbaggar som gällde, sedan blev det grod- och kräldjur. Jag har lyckats med konsten att göra mitt stora intresse till mitt jobb och dessutom kunnat överleva på det, berättar han.
Först 25 år på Göteborgs universitet, Zoologiska institutionen, där han forskade på huggormar och grodor. Det blev en doktorsavhandling på huggormens biologi och levnadssätt innan intresset svängde över mer åt grodor och paddor. Bland annat eftersom att “dessa djur har tagit mycket stryk genom förändringarna i vårt landskap”.
Claes Andrén med en stubbsvansödla i västra Australiens stäppområden.
– Jag har varit med och räddat och förbättrat villkoren för alla våra groddjur under många år med stöd från Naturvårdsverket och WWF. Det har blivit många forskningsresor i Europa, främre Asien och Centralasien.
Vill nå ut brett om biologisk mångfald
Därefter ville Claes Andrén nå ut till den breda allmänheten för att berätta om varför biologisk mångfald är viktig. Det gjorde han under sex år när Universeum i Göteborg byggdes upp.
– En fantastisk anläggning som förenar biologi och mer tillämpad teknisk vetenskap.
Sina sista elva år som anställd inom en organisation var på stiftelsen Nordens Ark i Bohuslän. De har det uttalade syftet att arbeta praktiskt och tillämpat med att rädda och förbättra villkoren för hotade arter. Claes var deras vetenskapliga ledare.
– Som pensionär har jag sedan ägnat mig åt att skapa naturfilm. Vill man påverka människor finns det inget bättre sätt att nå ut än genom TV och sociala medier. Mitt sätt är att visa exempel på den kunskap vi hämtat från naturen och som påverkar mycket i vårt vardagsliv. Jag gör det genom spännande berättelser om arter som betytt mycket för utvecklingen av modern teknik, viktig medicin och spännande design. Jag har svårt att bara koppla av och slå mig till ro, jag vill att mitt liv och mina aktiviteter skall betyda något också för andra.
Nu är Claes Andrén aktuell med ett naturprogram på SVT – “Naturen som förebild”.
Fem år lång process
Idén till programmen har han haft länge, men för fem år sedan började han “lite mer organiserat” att planera, läsa artiklar i ämnet, samla in material, bygga upp nätverk och göra rekogniseringsresor i Sverige och utomlands. Detta pågick under två års tid och samtidigt skickade han ut många ansökningar för att få in pengar till projektet.
– Det tänker man kanske inte på, men det svåraste i ett sådant här projekt är att övertyga fonder, stiftelser, organisationer med flera att våga stödja projektet ekonomiskt. Så småningom kände jag att jag nog skulle våga att dra igång projektet på allvar. SVT gick in med en grundplåt om 40% av planerade kostnader, och med ytterligare 20% från andra finansiärer så bedömde jag att jag skulle klara att täcka direkta kostnader och betala mina samarbetspartners, i alla fall en ”svältlön”. Ersättning för min egen tid var det aldrig tal om.
Större vattensalamander, hane i lekdräkt från tomten där Claes bor utanför Ljungskile. Foto: Claes Andrén
För att täcka upp sin egen lön jobbade han parallellt med olika konsultjobb. Inspelningen i fält i Sverige, Polen, Namibia, Costa Rica, Panama och Australien tog ungefär två år och efterproduktionen med finjustering av dramaturgin, klippning, färgkorrigering, visuella effekter, skapa skräddarsydd musik, ljudbearbetning med mera tog ytterligare ett år.
“Naturen som förebild” handlar om hur arterna anpassar sig till livet på jorden och vad vi människor kan lära oss av dessa anpassningar som finslipats under miljontals år. Är det något som du är särskilt intresserad av?
– Ja absolut. Jag är oerhört fascinerad över hur växter och djur klarat av att överleva i väldigt kärva miljöer, och i miljöer som ständigt förändras. Det vi ser idag är bara de arter som i hård konkurrens lyckats bemästra de svårigheter de stått inför. Det är ofta helt geniala lösningar på svåra problem, och arten har bara haft tillgång till det material och förutsättningar som finns där den lever. Det betyder samtidigt att den lösning på ett problem som vi ser, det är den smartaste och bästa. De individer som hade en lite sämre lösning är borta, de överlevde inte. Ibland är beteenden och utseenden hos arter så spektakulära att det är svårt att fatta hur de kunnat utvecklas. Ja, det är klart att man fascineras av detta. Det har varit en stor drivkraft i mitt arbete.
Finns det något särskilt exempel på detta som du vill lyfta fram?
– I första filmen har jag fascinerats mest över björndjuren, små kryp 0,3-1,2 mm stora, som verkar tåla allt. De tål att hettas upp till 150 grader, kylas ner nästan till absoluta fryspunkten, de tål 600 gånger högre tryck än vi människor, de tål kosmisk strålning. Inget verkar ta kål på dom. Hemligheten är att de kan göra sig av med vattnet i cellerna och i princip vara levande döda i årtionden och sedan starta upp livet igen när man tillsätter en droppe vatten. Viktigast för oss människor är deras förmåga att reparera sitt DNA, och denna kunskap kan förmodligen hjälpa oss utveckla mediciner för cancer och påverka åldrande.
Claes Andrén nämner också magruvargrodan i andra filmen, en art som sväljer ner sina befruktade ägg och utvecklar ungarna i magen.
Claes Andrén vid Old Tjikko – det äldsta kända trädet i världen, en gran på toppen av Fulufjällets nationalpark. Trädet beräknas vara ungefär 10 000 år gammalt.
– Forskarvärlden kunde inte begripa hur detta gick till. Det naturliga vore ju att sväljer man ner äggen i magen så är det ett mål mat, äggen skulle inte kunna överleva. Men efter en tid upptäckte man att i samband med att hanen befruktade äggen på land så bildades en kemisk förening som stängde av saltsyraproduktionen i magen när äggen svaldes. Magen ombildades till en yngelkammare och honan levde på upplagrad näring i speciella organ. När de små grodorna var färdigutvecklade så öppnade honan munnen och spottade ur dem en efter en. När den sista ungen lämnat modern, så upphörde avstängningen av saltsyran och magen återfick sin vanliga funktion. Denna mekanism har legat till grund för utveckling av moderna magsårsmediciner, till exempel några mycket framgångsrika svenska.
Har människor lättare att känna för arter som kan nyttjas av oss?
– Viktig och intressant fråga. Ja, det tror jag. Det har också varit en utgångspunkt när jag valt de exempel som skildras i filmerna. För mig har arter i naturen ett egenvärde. De har rätt att existera på samma grunder som vi människor, men så tänker inte alla. När jag är ute och föreläser om hotade grodor och de insatser vi gör för att rädda dom, så kan man få frågan. Men vad gör dom för nytta då? I detta ligger att bara de arter som är till nytta för oss människor har rätt att få finnas kvar. Även om jag inte delar denna syn, så inser jag att om jag skall nå människor med en annan syn än min egen, så måste jag ta hänsyn till detta. Jag har därför valt exempel där vi fått kunskap från olika arter som påverkat oss i vårt vardagsliv, t.ex. inom teknik, medicin och design. Min tanke är att folk skall göra den reflektionen att det kanske ändå är bra att vi har en stor biologisk mångfald. Man kan ju inte veta vilka arter som i framtiden kan ge oss värdefull kunskap och då hjälpa oss lösa de problem som uppstår.
Är det något annat budskap du vill förmedla med filmerna?
– Det jag vill att tittaren skall bära med sig är att vår biologiska mångfald är viktig för mänsklighetens överlevnad på jorden. Mångfalden av växter och djur är ingen lyx för nördar och biologer, det är något som gäller oss alla. Att bevara biologisk mångfald är ett av de viktigaste beslut vi kan fatta. För att uppnå detta mål, så krävs att tittarna stannar kvar vid TVn. Jag måste skapa högintressanta berättelser, jag måste ha högsta kvalité, man skall sitta klistrad och följa händelserna. När filmen är slut skall man undra hur en timma kunde passera så fort. Det är en stor utmaning. De häftiga scenerna skall ringa i öronen och flimra för ögonen när programmet är slut, man skall drömma om det på natten, snackisen på fikat nästa dag måste vara ”Wow” vilken häftig naturfilm och vad viktigt det är att vi värnar vår biologiska mångfald. Ingen lätt utmaning, men mångfalden är värd att kämpa för.
• “Naturen som förebild” finns att se på SVT Play till den 25 november 2018
