Intervju med Naturfotograferna som firar 50 år med minifestival

Naturfotografernas första möte 2 april 1966 i Örebro. Foto: Okänd

I år är det 50 år sedan Naturfotograferna bildades. Det firas på lördag med en minifotofestival i Uppsala. Vi har intervjuat arrangören Mats Wilhelm och Naturfotografernas ordförande Anders Geidemark om föreningens intressanta historia och lördagens händelser.

Minifestivalen pågår mellan klockan 13:30 och 17:00 på lördag i Ekonomikum i Uppsala och är helt gratis (läs mer på Facebook). Det bjuds på bildföredrag, bildspel, intervjuer och bokförsäljning och några av de medverkande är Anders Geidemark, Jan Grahn, Sander Broström och Mattias Klum.

Natufotografernas jubileumslogga.

– Vår äldste medlem Jan Grahn ger perspektiv, vår yngste medlem Sander Broström representerar återväxten. Det kommer visas ett nyproducerat bildspel som visar vår historia och Mattias Klum avslutar dagen, berättar Mats Wilhelm, arrangör av minifotofestivalen och själv medlem i Naturfotograferna.

Han räknar med att det kommer vara ett par, tre hundra personer på plats under dagen. Även om festivalen är ett firande av föreningen så finns det ett visst syfte med lördagens evenemang också.

– Vi vill visa hur naturbilden har och kan påverka människors engagemang för naturen och i förlängningen också öka naturskyddet. Självklart vill vi också berätta om föreningen så att våra medlemmar får många uppdrag, förklarar Mats Wilhelm om festivalen.

Naturfotograferna har under föreningens 50 år sakta växt från strax över tio personer till dagens 130. För att bli medlem måste man kunna via upp 150 “personliga och starka” bilder, enligt ordförande Anders Geidemark. Men det är inte de enda kraven som ställs.

– Kort kan jag säga att man självklart generellt ska ha ett rikt intresse och kunskap om natur och miljövård. Sökande har troligen publicerat sig i tidskrifter, eller gett ut böcker, haft utställningar. Man måste vilja arbeta för en ärlig och sund utveckling av naturfotografin, förklarar Anders Geidemark.

Det var nämligen som en motreaktion mot fuskande fotografer som Naturfotograferna startade på 1960-talet. På den tiden publicerades diverse fejkade naturbilder i jakt- och naturpress. Det kunde röra sig om tama djur eller till och med uppstoppade djur och fåglar, som skulle ge sken av att vara levande och vilda.

– Det mest kända exemplet var en ”unik serie” på¨en duvhök som tar en nötskrika i flykten, berättar Anders Geidemark. Detta ”scoop” kunde beundras i flera jakttidningar. Konservatorn Hjalmar Fleischer i Uppsala, såg med sina yrkesögon med en gång att detta handlade om uppstoppade fåglar – upphängda i nylontrådar!

Naturfotografernas ordförande Anders Geidemark. Foto: Privat

Fleischer tog då initiativet till ”Uppsala möte” i december 1964 för att med seriösa redaktörer och fotografer diskutera dessa problem.

– Detta möte ledde till att Föreningen Naturfotograferna bildades den 2 april 1966 i Örebro. Föreningens medlemmar – som fick ett /N bakom sitt namn – skulle garantera att de egna bilderna inte försökte lura någon betraktare genom fusk. Det är mötet i Uppsala som inspirerat oss att förlägga vårt 50-års-jubileum där i år.

Händer det att folk utesluts?
– Ja, det har hänt vid några få tillfällen. Enligt våra stadgar sker uteslutning om vederbörande brutit mot våra etiska regler. Det kan vara att man misskött sig i naturen vid sin fotografering. Misskött sig personligen gentemot andra medlemmar i föreningen. Och, framförallt, om man försökt fuska i tillkomsten av sina bilder; det vill säga, inte har ”varudeklarerat” om bilden tillkommit under någon form av manipulation.

Föreningens ordförande är mycket glad över att fler och fler kvinnliga naturfotografer söker till föreningen och berättar att det är något som de på olika sätt uppmuntrar till.

Genom åren har Naturfotograferna också startat en egen bildbyrå, gjort ett antal böcker och uppmärksammande utställningar i föreningens regi och under jubileumsåret kommer två stora N-utställningar att se dagens ljus.

Vad är /N:s viktigaste funktion i dagsläget anser du?
– Det är att vara moderna och aktiva med att fånga upp det glädjande stora intresse som finns för naturfoto i Sverige. Att verka för att de som ser en naturbild ska kunna lita på att den är ”äkta” – om inget annat redovisas – och att den tillkommit utan skada eller lidande för natur och djurliv. Vi ska även engagera oss i allmänna frågeställningar som rör vår natur och miljö.

– Mycket har naturligtvis hänt sedan starten för 50 år sedan, den digitala revolutionen och så vidare, men det viktigaste, och själva grunden för tillkomsten – den äkta naturbilden – kvarstår som ett absolut krav för att få ha sitt /N bakom namnet, avslutar Anders Geidemark.

Läs mer om minifotofestivalen i Uppsala på Facebook och om Naturfotograferna på deras webbplats.