Den 10 september sänds den vackra och gripande naturdokumentären ”Afrikas egen lilla varg” i SVT2 (se den på SVT Play här). Natursidan har intervjuat filmaren som följt de etiopiska vargarna. Han berättar om det stora hotet de ställs inför, men också om att det finns en relativt enkel lösning för att rädda vargarna.
Yann Sochaczewski har tidigare gjort naturdokumentärer om bland annat Tysklands och Amerikas natur, men han har under lång tid varit extra fascinerad av vargar. När han hörde talas om att en av Afrikas få vargpopulationer lever på 4000 meters höjd på “Afrikas tak” i Etiopien var han säker på att han ville skildra den.
De etiopiska vargarna ser ut som rävar eller prärievargar men de är nära släktingar till de vargar som lever i Norden och Europa. De vandrade till Afrika under den senaste istiden för 10 000 år sedan och utvecklades till den isolerade och sällsynta art som få idag känner till.
– Etiopiska vargar har blivit perfekt anpassade jägare för att ta gnagare, vilket är det bästa valet om du lever i de etiopiska högländerna. Där finns råttor överallt. Från små gräsråttor till gigantiska rotråttor. Mångfalden av gnagare är otrolig, berättar Yann Sochaczewski.
Forskare har räknat ut att det lever ett ton gnagare per kvadratkilometer i området och eftersom vargarna dessutom knappt har några naturliga fiender, förutom enstaka leoparder, så det är inte konstigt att de trivs.
Apropå leoparder är det bara ett av många djur som lever i Etiopien. Här finns även zebror, babianer, krokodiler, flodhästar, honungsgrävlingar, ett rikt fågelliv och mycket annat som ryms i landets varierade natur. Enligt Yann Sochaczewski förknippar många fortfarande Etiopien med torka och den hemska svältkatastrofen på 1980-talet när nästan en miljon människor dog.
– Men allt är verkligen inte öde i Etiopien. Där finns också skogar och djungler, sjöar, floder, öknar, träsk, berg och lågländer. Det är ett fascinerande land som förtjänar mer uppmärksamhet.
”Afrikas egen lilla varg” är en väldigt fin naturdokumentär som i korthet skildrar ett helt lands natur, men som har den etiopiska vargen i huvudrollen. Tanken var först att göra en typisk naturfilm som fokuserar på att visa ett områdes vackra natur och vilka djur som lever där, men filmteamet bestämde sig efter ett tag för att de ville göra en mer personlig och känslosam film, även om det skulle ta längre tid. De började fokusera mer på de etiopiska vargarna och samlade på sig tillräckligt med material för att kunna skildra en flock och en specifik individ.
– Jag tror att det är mer tilltalande för tittarna att lära känna och bygga upp en relation med huvudpersonen under 50 minuter. Vi hoppas att det genom en så närgången film är mer sannolikt att historien om etiopiska vargar och deras osäkra framtid kommer stanna kvar i folks medvetande, säger Yann Sochaczewski.
Det är kanske ingen större överraskning, men den osäkra framtiden för de etiopiska vargarna beror på människan. Etiopien är ett av världens mest tätbefolkade länder med sina 100 miljoner invånare och befolkningen fortsätter att öka. För att överleva rör sig allt fler människor upp i bergen för att ägna sig åt jordbruk eller boskapsskötsel.
I dessa områden lever också de etiopiska vargarna, men det sker ingen jakt på vargarna. Hotet kommer istället framför allt från människornas hundar. Det händer ofta att herdehundar och vargar möts och till och med parar sig med varandra och det är här hotet kommer in i bilden. Hundarna har ofta sjukdomar som rabies eller valpsjuka – båda smittsamma virussjukdomar.
– När en varg smittas tar det inte lång tid innan hela flocken är smittad. Med några års mellanrum sker ett utbrott på det etiopiska höglandet som dödar en stor andel av världens population av etiopiska vargar. Bara under tiden som vi filmade dog nästan 60 procent av vargarna i Balebergens nationalpark. Ett viktigt skäl att sprida informationen i en emotionell film, säger Yann Sochaczewski.
Idag finns det bara ungefär 500 vargar kvar i livet och de lever i några få bergsområden i Etiopien.
Det lite märkliga,men samtidigt hoppingivande med situationen är att en lösning på problemet finns och är fullt möjlig att genomföra. Det finns så få vargar kvar att man har bra koll på dem. Varenda lya är känd och det skulle vara en ganska enkel uppgift att vaccinera varenda en av dem med de effektiva medel som finns på marknaden. Faktum är att företag till och med donerat vaccin för att insatsen ska kunna göras så att vargarna blir immuna mot sjukdomarna som hotar deras överlevnad.
– Min uppfattning är att de etiopiska vargarnas framtid ligger i händerna på landets regering. Det är viktigt att regeringen inser värdet och ansvaret som de ärvt med världens sista etiopiska vargar. Det behövs en snabb vaccinationskampanj och starka bevarandeåtgärder för nationalparkerna och de skyddade områdena i landet. Sist men inte minst kan även ekoturism i Etiopien hjälpa att skydda vargarna, avslutar Yann Sochaczewski.
”Afrikas egen lilla varg”, sänds i SVT2 den 10 september kl 19:00.
Läs mer om filmen på Megeti.film