Bo Mossberg vid sin arbetsplats. Foto: Erik Hansson
Namnet Bo Mossberg är antagligen bekant för alla som bläddrat i en illustrerad flora de senaste 40 åren. Få personer har betytt mer för svenska folkets förmåga att känna igen växterna runt omkring oss. För Natursidan berättar han om sina många verk, nya “Nordens flora” och om framtiden.
– Jag visste nog inte riktigt vad jag gav mig in på, erkänner Bo Mossberg över köksbordet där han dukat fram kaffe och fika. På bordet ligger också en del av hans livsverk i form av böcker om växter, humlor, svampar och naturen i allmänhet.
Han har precis berättat om ett samtal med den kunniga botanikern Stefan Ericsson i slutet av 70-talet. Det slutade med att Bo Mossberg föreslog att de kunde göra en ny flora med bilder i färg. Stefan Ericsson gick igång på idén och snart kopplades botanikern Lennart Stenberg in i projektet. Till slut delades arbetet upp så att Stefan gjorde utbredningskartorna, Lennart tog hand om bokens alla texter och Bo började måla växter för glatta livet.
Originalbild som är med i “Nordens flora”. Foto: Erik Hansson
Tusentals illustrationer senare
Det var inget litet projekt. Bo Mossberg och Lennart Stenberg gjorde resor i hela Norden för att leta upp och måla av arterna på plats. Först gjordes noggranna skisser i fält, ofta liggandes raklång på marken, gärna även med en bild av växtmiljön, sedan tog Bo Mossberg fram originalmålningar med 6-7 arter per uppslag. Dessa kunde ta en vecka att färdigställa. De tänkte sig att boken kunde rymma 1500 arter. Det slutade med 2500 så det är inte konstigt att det tog tid.
LÄS ÄVEN: • Vår artikelserie om naturkonstnärer
Först tolv år efter att idén kläcktes var resultatet klart. “Den nordiska floran” kom ut 1992 och blev inget mindre än en milstolpe för svensk botanik. “Alla växtintresserades bibel”, som den kallades i boken “Upptäck blommornas värld” 25 år senare. Den har också sålts i flera hundra tusen exemplar, släppts i en uppdaterad version 2003 med 3250 arter. Nu har även den tredje upplagan släppts, under namnet “Nordens flora”. Utökad med bland annat betydligt fler fibblor, maskrosor och trädgårdsrymlingar. Den här gången har Bo Mossberg tagit det lite lugnare med resandet och målandet i fält. Han har fyllt 83 år och har istället fått måla desto fler av de nya växterna i hemmet efter leveranser av Lennart Stenberg.
“Nordens flora” med “fusklapp” om upplagorna. Foto: Erik Hansson
– Ibland kom han med påsar fulla av växter och då blev det bråttom att måla av dem innan de vissnade, berättar Bo Mossberg.
Genom åren har Bo Mossberg gjort mycket mer än “Den nordiska floran” med uppföljare. Som jazzmusiker under 50-talet ritade han ständigt av sina medmusikanter och i början av 70-talet inledde han sin bana som naturillustratör med att göra bilderna till “Matsvampar i färg” (1971). 1977 utgavs efter många års arbete även “Nordens orkidéer” och “Svampar i naturen”. Tre år senare kom “Syd- och Mellaneuropas orkidéer”. Strax efter det träffade Bo Mossberg botanikern Stefan Ericsson och fick idén till den där floran som skulle förändra hans och många botanikers liv framöver.
Ett brev som förändrade både sändare och mottagare
Ungefär samtidigt (1982) fick han också ett brev från en ung fältbiolog. Den då 24-årige Mats Karström hade tagit mod till sig att höra av sig till sin idol och bad om att få lite tips på orkidélokaler vid Medelhavet. Bo Mossberg tog sig tid att svara den unga mannen, vilket kom att bli betydelsefullt.
– Att han såg lilla mig, fältbiologgrabben, och tog sig tid att besvara mitt brev till honom var otroligt stort. Han blev en av de viktigaste vuxna förebilderna för mig, berättar Mats Karström drygt 35 år senare.
LÄS ÄVEN: • Skogshjälten Mats Karström har skyddat över 100 skogar och drivs av 12-åringen inom sig
Under 90-talet och början av 2000-talet samarbetade Bo Mossberg med Stefan Casta och gjorde naturbarnböckerna om Sofi. Han hade under den här tiden återigen fått kontakt med Mats Karström, som hunnit bli biolog, gymnasielärare och en naturkämpe av rang som räddat åtskilliga skogar från avverkning. Tillsammans gjorde de båda herrarna en uppföljare till “Svampar i naturen” under namnet “Svampar i Sverige” som släpptes 2013 och deras vänskap har faktiskt betytt mycket för flera av Sveriges skogar.
– När kampen för skogarna har varit jobbig här på hemmaplan har det varit stort att veta att de viktigaste och duktigaste personerna ser och stöttar en. Bo Mossberg var den den första stora “biologen” som såg och stöttade mig. Jag beundrar honom mycket och har lärt mig mycket av honom. Han är kunnig, lågmäld, intresserad av omgivningen och så godhjärtad, berättar Mats Karström.
Det är även mitt intryck. Bo Mossberg är noga med att jag ska nämna författarna han arbetat med och berömmer dem alla. Han berättar att hans fru Ann står för en viktig insats som bollplank och han minns namnet på redaktörer på förlagen som varit till stor hjälp genom åren.
Några av Bo Mossbergs verk. “Svensk fältflora” är dock enbart ett nytt omslag till boken från 2006. Foto: Erik Hansson
Tillbaka i Bo Mossbergs kök. Han visar mig några original från nya boken, försvinner in i andra rum för att försöka hitta några målningar han vill visa, ursäktar sig när han inte hittar dem (“det finns så många mappar med målningar här hemma”) och blir uppriktigt glatt överraskad när han märker att jag är naturintresserad. Vi går ut en sväng i hans trädgård. Han berättar om hur lammöronen blommat i över en månad och att de är en favorit för traktens humlor. Faktum är att han sett 6-7 arter i sin trädgård. Idag ser vi bara tre (mörk och ljus jordhumla och stenhumla), men humlor är också en viktig del av Bo Mossbergs verk.
Trädgård som inspirerade bok om humlor
Det var där i sin egen trädgård som han fick idén till en bok om humlor. Bokförlaget trodde inte på idén, men efter en del tjat gav de med sig. “Humlor i Sverige” gavs ut 2013.
– Jag är rätt envis av mig och jag tror att den till slut sålde ganska bra, berättar Bo Mossberg medan jag bläddrar i boken.
– Ja det står här att det är den sjätte tryckningen, säger jag.
– Vad säger du? Så roligt, det visste jag inte, säger Bo Mossberg och skiner upp.
Oljemålningar från Bergaskogen. Foto: Erik Hansson
Drygt 20 böcker, en lång rad utmärkelser och nomineringar, mängder av utställningar och Bo Mossberg fortsätter med sitt målande i ett imponerande tempo.
– Jag har alltid penslar och pennor i närheten. Jag kan helt enkelt inte låta bli, berättar han.
Sommaren 2018 har “Nordens flora” knappt hunnit ut i butik innan Bo Mossberg påbörjat nästa projekt, som har kopplingar till många av hans tidigare. Det handlar om Bergaskogen, som Bo Mossberg kallar en skog i närheten. Där har han vandrat många gånger för att studera intressanta växter som han sedan målat av till sitt livsverk.
För många år sedan hotades Bergaskogen av avverkning. Bo Mossberg tog då kontakt med Mats Karström och tillsammans kartlade de arterna i skogen. De hittade ryl, knärot, raggtaggsvamp, koppartaggsvam och spindelblomster. Arter som tyder på höga naturvärden. Efter att de kontaktat kommunen med sina uppgifter om arterna i skogen lyckades de stoppa avverkningarna. Skogen står fortfarande kvar och nu finns till och med en viss förhoppning om att den ska få ett permanent skydd.
I början av 2019 kommer Bo Mossberg ha premiär för en ny utställning på Väsby konsthall. Då kommer han bland annat visa upp sina senaste verk, som är målade i Bergaskogen. Den skog som han varit med och kämpat för så att den står kvar än idag. Ännu ett av Bo Mossbergs minnesvärda livsverk.
