Kalhygge i Sverige 2017. Foto: Erik Hansson
“Stoppa avverkningen av skogar med höga naturvärden i Sverige!” Det skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett gemensamt internationellt upprop till Sveriges riksdagsledamöter, ministrar och myndigheter. Kalhyggesbruket behöver fasas ut, kalhyggesfria metoder införas och anslaget till skydd av skog höjas. Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste snarast agera, menar undertecknarna.
Föreningen Skydda Skogen är initiativtagare till uppropet och Julian Klein, talesperson i föreningen säger att det är både skamligt och ofattbart att skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas och avverkningsplaneras i Sverige. Detta med tanke på hur kritisk situationen är för den biologiska mångfalden och för klimatet.
– Ödet för den sista lilla spillran av forna nordvästra Europas gammelskogar, och alla som är beroende av att den får stå kvar, vilar på dagens politiker. Sverige tillhör ett av de rikare länderna i världen och det är obegripligt om vi inte tar vårt ansvar gentemot omvärlden och agerar föredömligt genom att skydda dessa värdefulla skogar.
Laxtjärnberget, ett exempel på naturskog som avverkats av Sveaskog. Träden i dalgången var rika på mörka hänglavar som är livsviktiga för renarna. Området ligger inom Östra Kikkejaure samebys kärnområde av riksintresse. Foto: Björn Mildh
I uppropet hänvisar organisationerna och forskarna till EU:s habitatdirektiv. I det rapporteras om att 14 av 15 skogliga naturtyper har dålig bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. En stor bidragande orsak anses vara förlusten av livsmiljöer för många arter.
De 70 organisationerna och de 30 forskarna radar upp flera krav i uppropet, riktade mot politiker och myndigheter:
• Nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter 2020.
• Skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.
• Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.
• Anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.
• Kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.
De svenska organisationer som har undertecknat uppropet är förutom Skydda Skogen bland annat Fältbiologerna, Klimataktion, Greenpeace Sverige, Jordens Vänner, flera av Naturskyddsföreningens länsförbund och kretsar, End Ecocide Sverige och Naturfotograferna/N samt en representant från en sameby.
Några av de internationella organisationer som undertecknat uppropet är bland annat Friends of the Earth Europe, FERN (EU), Biofuelwatch (England/USA), Robin Wood (Tyskland) och Australian Forests and Climate Alliance (Australien).
Professorer, docenter, lektorer, doktorander och studenter finns bland de 30 forskare som undertecknat uppropet.
