Internationella protester mot kalavverkningar av Sveriges gamla skogar

Reivo urskog. Foto: Anneli Bergvall 

Nyligen var den tyska miljöorganisationen Robin Wood i Sverige för att lämna över en protestlista mot fortsatt avverkning av våra sista gamla naturskogar. Det är ett av flera exempel på att den svenska kalavverkningen av skogar med höga naturvärden börjar uppmärksammas internationellt.

Organisationen Robin Wood har i 25 år hållit ett öga på de svenska skogarna för att försöka förmå vår regering att skydda gammelskogarna och att sluta med kalavverkning som standardmetod. I veckan var Rudolf Fenner, kampanjansvarig på den tyska miljöorganisationen, i Sverige för att lämna över 4600 namnunderskrifter för ett moratorium för avverkning av Sveriges sista naturskogar.

Rudolf Fenner med namnunderskrifterna. Foto: Robin Wood

– Det är dags att något händer, säger Rudolf Fenner. Vi trodde det skulle ske med er nya regering. De lovade mer pengar och att skydda Sveriges gamla skogar, men efter en kort tid såg vi att det inte kommer ske nu heller. Vi förlorar i dagsläget minst 5 hektar dokumenterat skyddsvärd skog per dag. Det kan inte tolereras att inte den biologiska mångfalden skyddas bättre i Sverige.

Rudolf Fenner hade hoppats få lämna över protestlistan till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och att få prata med honom om problematiken, men istället tog Helene Holstein, chef för avdelningen för skog och klimat på näringsdepartementet, emot namnunderskrifterna. Hon meddelade att det inte fanns tillräckligt med pengar för att skydda alla gammelskogar och att det inte heller fanns pengar till att kartlägga det stora mörkertalet nyckelbiotoper som finns i skogslandskapet.

Robin Wood ska få ett skriftligt svar på sin protest från ministern vid ett senare tillfälle.

– Vi hade hoppats att det skulle ske en större förändring av den svenska skogspolitiken, men nu fick vi höra att så inte är fallet. Sverige kommer fortsätta avverka viktiga gamla skogar, säger Rudolf Fenner.

Rudolf Fenner säger att medvetenheten i Tyskland om den svenska skogsbruksmodellen inte är så stor, men att den växer och att svenska kalavverkningar uppmärksammas allt mer i media. Han menar också att svenska skogsbolag börjar känna av att allt fler tyskar känner till hur det går till.

En av anledningarna till att många tyskar som kommer till Sverige blir chockade över att se de enorma kalhyggen som många skogar rymmer är enligt Rudolf Fenner att motsvarigheten inte finns i Tyskland. I deras skogar förekommer mindre hyggen på 1-2 hektar i skogar som inte är certifierade medan det i FSC-skogar inte används kalavverkningar alls.

– Tyska turister vill inte åka till Sverige och se stora kalhyggen. Det måste bli ett slut på kalavverkning som standardmetod. Det är nästan den enda metoden som används i Sverige och det bör stoppas för att i stället använda någon annan sorts avverkning där det tas större hänsyn till den biologiska mångfalden.

En annan sak som skiljer ländernas skogar åt är att det i Tyskland inte finns den sortens gamla naturskogar som fortfarande finns i Sverige.

Robin Wood är inte de enda som utomlands engagerar sig för de svenska skogarna. En internationell namninsamling i protest mot svenska kalavverkningar av gamla skogar har samlat ihop över 100 000 underskrifter. Svenskt skogsbruk har även bland annat tagits upp av Ecologist och National Geographic har publicerat ett långt reportage om hur ”Sveriges goda rykte döljer ett ohållbart skogsbruk”.

Uppenbarligen har dock den internationella uppmärksamheten hittills inte påverkat regeringen eller skogsbolagens metoder i någon större grad.