Botanik. Foto: Erik Hansson
Studier visar att människor över lag är mer intresserade av djur än av växter. Men intresset för det som växer kan öka om det skapas en förståelse för vilken direkt nytta vi människor har av växter.
Ordet “växtblindhet” betyder, enligt Språktidningen, “avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden”. En ny studie från University of Exeter har undersökt vad denna växtblindhet beror på och hur den kan botas.
Forskarna bakom studien har gått igenom 326 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter sedan 1998. Det fanns inga konkreta bevis för medfödda skillnader i växtmedvetenhet. Istället tycktes orsaken vara minskade naturupplevelser i urbaniserade samhällen. I 35 studier fann forskarna stöd för att urbaniseringen haft en negativ påverkan på vår växtkunskap. Ungefär lika många studier visade att det framför allt var äldre människor som hade kunskaper om växter – ett tecken på att många samhällen sakta men säkert tappar den botaniska kunskapen.
Bättre kunskaper med bibehållen biologisk mångfald
Människor som lever i landsbygdssamhällen i låg- och medelinkomstländer har däremot oftare hög växtkännedom på grund av att de använder växter som resurser. Exempelvis genom att plocka ätbara blad, rötter och frukter. Men det finns faktorer som gör att människor i industrialiserade länder behåller kunskapen om växter.
– Intressant nog går inte denna kunskap förlorad om samhällena som genomgår en ekonomisk utveckling fortfarande har tillgång till miljöer med biologisk mångfald, säger en av studiens författare, Bethan Stagg från University of Exeter.
Det fanns nämligen också en stark koppling mellan folks kunskap om växter och om närområden där man traditionellt plockat växter exploaterats eller omvandlats till jordbruk. Med bibehållen biologisk mångfald, var också kunskapen om växter högre.
Ätbara växter är en bra inkörsport
För att öka intresset för växter hos allmänheten måste man visa på fördelarna med växter för oss människor, berättar Bethan Stagg. Men det räcker inte med indirekta fördelar genom att exempelvis använda växter som medicin eller i industriella tillämpningar. Det behöver vara direkta fördelar för människor, som är enkla att förstå.
– Att samla in vilda växter är mycket lovande i detta avseende, både som ett sätt att introducera människor till flera arter och att koppla växterna till vissa “moderna” användningsområden för hälsa, kultur och rekreation, säger Bethan Stagg.
Möjligen skulle det även hjälpa att berätta att vi mår bra av att ägna oss åt växter. Det visade ett tvärvetenskapligt forskarlag från University of Florida i en studie som publicerades i augusti 2022. De fann även att folk som aldrig odlat tidigare upplever ett välbefinnande av att ägna sig åt växter.
Läs även:
Källor: University of Exeter och Plants People Planet
