Extrema höga zinkhalter finns i sjön Storjuktan nära Blaikengruvan, den ingår i Umeåälvens avrinningsområde. Foto: Av Skogsfrun via Wikipedia Commons CCO
Regeringen har nyligen avslagit länsstyrelsens bidragsansökan för sanering av den nedlagda Blaikengruvan. Det innebär att saneringen skjuts flera år framåt, trots akuta miljöproblem. Ett område i sjön Storjuktan har redan dött av extremt höga zinkhalter.
20 ton zink läcker ut i vattnet från gruvan varje år men i gruvans miljötillstånd var gränsen satt till 500 kilo per år. Saneringen av gruvan är akut, enligt länsstyrelsen i Västerbotten. Nu finns en pågående vattenrening i gruvan som tar hand om den akuta krisen. Den reningen måste pågå oavbrutet i flera år framöver och kostar omkring en miljon kronor i månaden. En kostnad som skattebetalarna står för. Det krävs en ordentlig sanering som är varaktig, enligt länsstyrelsen.
LÄS ÄVEN: • Ingen kontrollerar bolag som får gruvtillstånd i Sverige
Kostnaderna för en sanering faller på skattebetalarna eftersom gruvbolagen som hade verksamhet i Blaiken gick i konkurs. Enligt lag ska gruvbolag avsätta en summa pengar som garanti för uppstädning när en gruva stängs. Tre miljoner fanns i potten för uppstädning av Blaiken efter konkurs. De pengarna räckte bara till att driva vattenreningen några få månader.
Länsstyrelsen har begärt 335 miljoner i bidrag varav 35 miljoner av beloppet skulle gå till gruvan i Svartträsk, där saneringen visat sig bli dyrare än planerat. Men Naturvårdsverket, som fördelar de belopp som finns avsatta för att städa upp industriområden, har meddelat att det inte finns några pengar att dela ut varken under 2017 eller 2018. Man vet ännu inte heller när de 335 miljonerna för saneringen kommer att finnas. 2015 sa Carl Mikael Strauss, sektionschef på Naturvårdsverket att Blaikenområdet skulle prioriteras, så länge ”vi får ett hyfsat stort statligt anslag”.
Landshövdingen i Västerbotten Magdalena Andersson är bekymrad och säger i en intervju med SVT:
– Vi är besvikna över beslutet. Det finns ett akut behov av att åtgärda området. Det har vi motiverat väldigt väl för regeringen.
Jonas Fors, handläggare på kemikalienheten på Naturvårdsverket säger i nyhetsinslaget att det inte finns medel till att hantera sådana här problem och att Blaikengruvan är ett exceptionellt fall med väldigt höga åtgärdskostnader.
En studie gjord 2015 vid Umeå universitet, visar att ett stort område i sjön Storjuktan har dött till följd av gruvdriften. Ett sediment som täcker omkring 22 hektar av sjöbottnen, innehöll bly, koppar och extrema halter av zink vid provtagning. Prover jämfördes från innan gruvan öppnade 2006 med prover som samlats in 2015 och de indikerar att hundratals ton zink har släppts ut i Storjuktan. Något som är toxiskt för bottenlevande organismer och fiskar.
Blaikengruvan startades sommaren 2006 av Scanmining men redan ett år senare försattes verksamheten i konkurs. Våren 2008 larmades länsstyrelsen om stora utsläpp av zink. Gruvan hade tillstånd att släppa ut 500 kilo zink årligen men som mest läckte det ut 200 kilo per dygn. Lappland Goldminers tog över gruvan men gick i konkurs 2011.
Källor: SVT, SR P1 Klotet
