Gruva (i Kina). Foto: Göran Höglund via Flickr
I en granskning som gjorts av Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur avslöjas att ingen kontrollerar bolagen som får tillstånd att leta och bryta mineraler i Sverige. Bland de som fått tillstånd var en femtedel nära konkurs och två under brottsutredning.
– Minerallagstiftningen och dess tillämpning är full av hål och måste ses över snarast. Kraven på ekonomiska säkerheter måste skärpas väsentligt. Idag är det skattebetalarna som får stå för städnotan om ett gruvbolag går i konkurs och lämnar efter sig en förstörd miljö, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Enligt Naturskyddsföreningen görs ingen lämplighetsprövning av gruvbolagen, “inte ens en årsredovisning behöver skickas in”. Två av tio bolag sedan 2012 hade i stort sett inget eget kapital alls (soliditet på under en procent) och Nickel Mountain, som utreddes av Ekobrotssmyndigheten, fick under tiden beviljat tillstånd av förra näringsministern Annie Lööf (C) att bryta nickel på tre platser vid Rönnbäcksgruvan i Storuman. Granskningen visar också att många av bolagen helt saknar filialer i Sverige.
– Effekterna av de grava brister som avslöjats syns tydligt vid exempelvis den stängda Blaikengruvan i Lappland, där två gruvbolag gått i konkurs. Notan för saneringen kan sluta på över 200 miljoner, säger Jonas Rudberg, sakkunnig gruvor och skog på Naturskyddsföreningen.
Trots detta har två av företagets chefer fått nya tillstånd för prospektering under det nya bolagsnamnet Gungnir, som inte har någon filial i Sverige.
– Bara när det gäller olja, gas och diamanter prövas den sökandes lämplighet och vid överlåtelser av undersökningstillstånd, säger Bergsstatens jurist Linda Ylviainio till Naturskyddsföreningens tidning Svensk natur.
Källa: Naturskyddsföreningen
